Attonde mars
De tre forskarna vid Luleå tekniska universitet Anna Nordenstam, professor i svenska med didaktisk inriktning, Josefin Rönnbäck, lektor i historia och Caroline Graeske, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning är skribenter i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Foto: Luleå tekniska universitet Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Lyfter fram betydelsefulla kvinnor i nytt lexikon

Publicerad: 8 mars 2018

Varför finns så få kvinnliga konstnärer, filosofer, vetenskapsmän, politiker eller författare? Eller bygger denna vår föreställning på en bristfällig dokumentation av kvinnors gärningar? I befintliga biografiska lexikon, som är källan till vår gemensamma historiebeskrivning, är kvinnor starkt underrepresenterade. Nu får dessa, för vår historia så betydelsefulla kvinnor, en ny chans, genom ett särskilt Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, SKBL som publiceras, on-line.

Möjliggör ny forskning

– Det är glädjande med ett Svenskt kvinnobiografiskt lexikon som finns på nätet. Det är dessutom också på engelska. Det betyder att viktiga kvinnors insatser synliggörs och texterna är skrivna av experter på området. Med de nya biografierna och de biografiska data, som finns med till varje kvinna går det att söka dels på enskilda kvinnor men också på nyckelord. Det kommer göra att forskningen kan gå vidare i nya spår och ta nya oväntade vägar, säger Anna Nordenstam, professor i svenska med didaktisk inriktning vid Luleå tekniska universitet.

Hon hoppas att Svenskt kvinnobiografiskt lexikon ska få betydelse för många grupper i samhället:

– Förhoppningsvis kommer Svenskt kvinnobiografiskt lexikon användas i grund- och gymnasieskolan och på universitet, men också av nyfikna intresserade. Det betyder att det inte längre går att säga att det är så svårt att hitta kvinnorna eller att de inte finns, säger Anna Nordenstam.

Fler kvinnor intar nu en plats i vår historia

De tre forskarna Anna Nordenstam, professor i svenska med didaktisk inriktning, Caroline Graeske, biträdande professor i svenska med didaktisk inriktning och Josefin Rönnbäck, lektor i historia, alla verksamma vid Luleå tekniska universitet, bidrar till Svenskt kvinnobiografiskt lexikon.

– Svenskt kvinnobiografiskt lexikon visar att kvinnorna de facto har haft mycket stort inflytande inom konst, litteratur, medicin och filosofi. Inom litteraturhistorieskrivningen, exempelvis, har männen ofta setts som nyskapande genier medan kvinnorna snarare framstått som aparta anomalier. Detta verk gör upp med dessa föreställningar! säger Caroline Graeske.

Detektivarbete att skriva om kvinnor

Josefin Rönnbäck berättar att de flesta skribenter som medverkar i lexikonet är historiker och litteraturvetare. En del skriver om förhållandevis kända kvinnor, som var kända både då och nu. Andra skriver om kvinnor som var verksamma förr, men som inte uppmärksammades och därmed blev bortglömda. Det handlar om kvinnor verksamma som författare, konstnärer, aktivister och politiker, innovatörer, pionjärer, som är och varit historiska, men ändå inte fått den uppmärksamhet som de och deras gärningar förtjänar.

– Jag ser detta som en början. Det finns så många kvinnor som varit viktiga och betydelsefulla som också förtjänar att lyftas fram. Slå i nästan vilket biografiskt upplagsverk som helst så kommer den skeva könsfördelningen bli mycket tydlig. Detta märks även i wikipedia och därför ordnas ibland på vissa håll särskilda skrivar-workshops som för att förändra detta, säger Josefin Rönnbäck.

Hon har tidigare forskat om olika kvinnorörelser och organisationer och därigenom stött på, som hon beskriver det, många helt otroliga och okända kvinnor.

– Det här är dock första gången som jag forskat och skrivit om en enskild kvinna. Det var lika spännande som svårt. Jag vet sedan tidigare hur svårt det är att forska om kvinnor. Det är så mycket lättare att forska om män än om kvinnor. Det kräver mer detektivarbete att forska och skriva om kvinnor, säger Josefin Rönnbäck.

Satte fart på kvinnoforskningen

Anna Nordenstam: har skrivit sju artiklar till Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, som hon kortfattat beskriver här: ”Sophie Adlersparre, den borgerliga kvinnorörelsens grand old lady som redan 1859 startade Nordens första kvinnotidskrift - Tidskrift för hemmet – tillsammans med Rosalie Olivecrona och som senare tog initiativet till Fredrika-Bremerförbundet.   De två pionjärkvinnorna inom akademin: Hilma Borelius, den första kvinnan som disputerade i litteraturvetenskap i Sverige och Karin Westman Berg, också litteraturvetare och central person för att kvinnoforskningen i Sverige kunde ta fart på 1960–70-talet. Under en period på 1940-taket bodde och arbetade hon i skolan i Luleå och engagerade sig då i Fredrika-Bremer-förbundet 1943. Hon var från 1943–1948 Luleå-kretsens sekreterare och dess ordförande 1948–1950. Mest känd är hon emellertid för att starta de berömda könsrollsseminarierna i Uppsala 1967-77 som var ett centralt fora for kvinnoforskning, som genusforskning hette förr, utanför universitetet. Gunnel Beckman vars Tillträde till festen är en av de finaste böckerna om en förestående död som skrivits och vars Tre veckor över tiden också blivit uppmärksammad i den internationella forskningen och Gun Jacobson vars ungdomsromaner var mer lästa förr än idag. De mycket omtyckta författarna Martha Sandwall Bergström med Kulla Gulla-böckerna och Lisa Eurén-Berner med Fröken Sprakfåleböckerna har jag också skrivit om”.

Rösträttskvinna och folkbildare

Josefin Rönnbäck har skrivit en artikel om rösträttskvinnan, den liberala politikern och folkbildaren Gerda Planting Gyllenbåga. Hon är okänd för de flesta, trots att hon var verksam i den kvinnliga rösträttsrörelsen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt på lokal, regional, nationell och internationell nivå. Hon var också en av de allra första kvinnorna som valdes in kommunfullmäktige och dessutom med hjälp av en så kallad kvinnolista.

Kvinnor som skildrat Norrbotten

Caroline Graeske har skrivit om Stina Aronson, som i flera av sina skönlitterära texter lyft fram och skildrat marginaliserade människor, särskilt kvinnor. Hon umgicks mycket med Artur Lundqvist under 1920-talet och de influerade varandra mycket. Stina Aronson har också skildrat Norrbotten och Tornedalen i flera av sina romaner och noveller och hon laborerar där med språket på ett nydanande sätt genom att blanda dialektala uttryck med finska, meänkieli och svenska. Hon var dotter till Luleå förste biskop, Olof Bergqvist, en så kallad oäkting, något som kom att prägla hennes liv. Stina Aronson var en stor inspiratör till Sara Lidman.

Levande kvinnobiografiskt lexikon

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, förvaltas av SWE-CLARIN och kommer att lanseras torsdag den 8 mars efter kl. 15.00www.skbl.se  Det kommer att ligga på webben som en levande och utvecklingsbar databas, och vara gratis tillgängligt. Svenska kvinnors insatser i samhället, från medeltid till nutid, görs tillgängliga för svensk och internationell forskning. Projektet är finansierat av Riksbankens Jubileumsfond.

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon har producerats av ca 400 specialister, verksamma vid olika lärosäten och andra kulturinstitutioner i Sverige. Projektgruppen har bestått av Berith Backlund, Linus Karlsson, Lisbeth Larsson, Ulrika Lagerlöf Nilsson, Cecilia Pettersson, Scharolta Siencnik, Maria Sjöberg och Linnea Åshede, samtliga verksamma vid Göteborgs universitet.

Databasen har konstruerats av Språkbanken, Göteborgs universitet, och projektet har finansierats av Riksbankens Jubileumsfond.

I media

Kontakt

Anna Nordenstam

Anna Nordenstam, Professor, Ämnesföreträdare

Telefon: 0920-491316
Organisation: Svenska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Caroline Graeske

Caroline Graeske, Biträdande professor, Avdelningschef

Telefon: 0920-491005
Organisation: Svenska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Josefin Rönnbäck

Josefin Rönnbäck, Universitetslektor

Telefon: 0920-491406
Organisation: Historia, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle