Hoppa till innehållet
Maria Johansson
Maria Johansson, doktor i genus och teknik vid Luleå tekniska universitet. Foto: Privat Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Ny avhandling: Me too utmanade bilden av skogsnäringens jämställdhetsarbete

Publicerad: 30 juni 2020

Det konsensus- och marknadsorienterade jämställdhetsarbetet i skogsnäringen kommer i konflikt med kvinnliga anställdas upplevelse av diskriminering. Det framkommer i en ny avhandling från Luleå tekniska universitet.

I avhandlingen undersöks vad som händer när skogsnäringen gör jämställdhet, det vill säga dels hur man praktiskt går till väga genom faktiska insatser och policydokument och liknande, men också hur man konstruerar en bild av, eller skapar mening kring begreppet jämställdhet.

– De här två processerna hänger förstås ihop, säger avhandlingens författare Maria Johansson.

Inte bara observerat

Till grund för avhandlingen ligger bland annat två forskningsprojekt i vilka Maria Johansson och hennes forskarkollegor har kartlagt hur organisationerna inom skogsnäringen problematiserar och diskuterar jämställdhetsfrågan. Forskarna har inte bara haft en observatörsroll; de har själva bidragit med förslag på hur jämställdhetsarbetet kan utvecklas.

I samband med den så kallade Me too – rörelsen 2017 initierade kvinnor i skogsnäringen kampanjen ”Slutavverkat” där kvinnors upplevelser av diskriminering och sexuella trakasserier i branschen kom till uttryck. Genom deras berättelser växte en bild fram som kom i konflikt med hur skogsnäringens organisationer gör jämställdhet.

– Medan den officiella bilden fokuserade på de positiva konsekvenserna av jämställdhet, till exempel genom affärsfördelar, visade kvinnornas berättelser att jämställdhetsarbete inte bara kan handla om konkurrenskraft utan också om kvinnors rätt till arbetsplatser fria från diskriminering.

Svårt för interna konflikter

Maria Johansson menar att skogsnäringen är en väldigt produktionsinriktad bransch med en självbild av att vara effektiv och logisk. Den självbilden gör det svårt för alternativa berättelser och problemformuleringar, som de i ”Slutavverkat” att komma fram.

– Skogsnäringen har svårt för att hantera den här typen av interna konflikter. Det finns inte riktigt utrymme att vara obekväm. Den konsensusinriktade berättelsen, att alla tjänar på jämställdhet är mer lättsmält än den som handlar om sexuella trakasserier där det finns ett offer och en förövare.

Klassperspektiv på jämställdhet

Hon konstaterar att det finns ett klass- och geografiskt perspektiv på hur skogsnäringen gör jämställdhet där de som har problemformuleringsprivilegiet tenderar att hänföra problemet till manlig arbetarklass i glesbygd.

– De är den gruppen som påstås ha fel värderingar, som har nakenkalendrar i baracken och ägnar sig åt olämpliga skämt. Det finns en strävan att placera problemet hos andra än hos sig själv. Det går även att anlägga ett klassperspektiv på vilka som bjuds in och tillåts formulera frågan om jämställdhet.

Maria Johansson tror att avhandlingens slutsatser går att applicera även på andra mansdominerade basnäringar, till exempel gruvindustrin. Jämställdhetsarbetet och bilden av vad jämställdhet är, är relativt lika trots att det egentligen är näringar med på många sätt olika arbetsprocesser och marknadsmässiga positioner.

– Det indikerar svårigheten med att koppla jämställdhet till den egna verksamheten och de vardagliga organisatoriska skeendena, jämställdhet blir istället något man gör vid sidan av kärnverksamheten.

Hon tycker att avhandlingsarbetet har varit intressant även på ett personligt plan.

– Jag är uppväxt på en skogsfastighet och jag har ett stort intresse för jakt. Skogen och skogsnäringen har funnits närvarande i hela mitt liv även om jag inte har en yrkesmässig koppling till den.

 

Maria Johansson disputerade den 5 juni 2020 på sin avhandling ”Business as usual? Doing gender equality in Swedish forestry work organizations”. Maria Johansson är doktor i genus och teknik.