Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Nytt om näringsbrist i Bottenviken

Publicerad: 17 november 2014

Den låga halten av fosfor i Bottenviken gör att plankton- och fiskproduktion är låg. Centrala Östersjön, som är en del av samma hav, är däremot så rikt på fosfor att miljön hotas av övergödning.

Forskaren Johan Ingri, Luleå tekniska universitet, studerar sex meter långa sedimentproppar från 6000 år tillbaka, kopplat till mätningar i bäckar, älvar och Bottenviken, för att ta reda på vad skillnaderna i havsmiljö beror på. 
Fosfor är nödvändigt för alla levande organismer. Järn binder fosfor i s.k. kolloider och partiklar och förhindrar därmed fosfor från att cirkulera i havets näringsväv. Det leder till att vattnet blir fattigt på näring vilket i sin tur påverkar fiskbeståndet. Att ta reda på var dessa järnkolloider och järnpartiklar bildas är viktigt för att klarlägga hur det påverkar halterna av fosfor i vattnet.

Blir mer likt en sjö

– Bottenviken blir allt mer likt en sjö, säger Johan Ingri, professor i miljögeokemi. Vi jämför förekomsten av olika järnisotoper i bäckar, älvar och i Bottenviken och har kommit fram till helt nya resultat när det gäller att spåra var järnet kommer ifrån. Vår forskning visar att det är oxiderat järn som reagerat med höga halter organiskt kol i skogslandskapet som transporterar och binder både fosfor och organiskt kol nära kusten och gör Bottenviken näringsfattig. 

Luleå i  forskningsfronten

Forskningen vid Luleå tekniska universitet runt järnisotoper, och hur järnisotopsignaturer kan användas för att förstå omsättningen av järn i den tempererade zonen på norra halvklotet, ligger långt framme. Forskarteamet samarbetar med Oxford och med andra ledande europeiska universitet i ett EU-finansierat nätverk. 

Den grundforskning som bedrivs i Luleå kan även tillämpas i Arktis som uppvisar liknande förekomst av järnisotoper som Bottenviken. Grundforskningen runt järnisotoper vid Luleå tekniska universitet finansieras av Vetenskapsrådet.

Taggar