Bättre modell ger färre krocktester

Publicerad: 13 december 2016

Färre krocktester och ett minskat behov av materialprovning. Det är fördelar som förbättrade beräkningsmodeller kan ge när det gäller tillverkning av presshärdade stålkomponenter för bilar. Resultaten presenteras i en ny doktorsavhandling vid Luleå tekniska universitet.

– Baserat på mitt experimentella arbete kunde jag förbättra beräkningsmodeller som förutsäger materialets deformations- och brottegenskaper efter värmebehandlingen. Denna typ av beräkningsmetoder används vid utveckling av framtida bilar och används främst i krocksimuleringar, säger Stefan Golling som nu är färdig doktor i hållfasthetslära vid Luleå tekniska universitet.

Minskad vikt ger fördelar

Andra maskiningenjörer får nu ett beräkningsverktyg som hjälper vid utvecklingen av varmformade och presshärdade komponenter. Den främsta drivkraften bakom presshärdning, eller varmformning av höghållfast stål inom bilindustrin, handlar om att minska fordonets vikt. Det minskar bränsleförbrukningen och därmed koldioxidutsläppen, samtidigt som det behåller eller till och med förbättrar säkerheten.

– Värmebehandling av plåtar är en effektiv metod för att höja materialets prestanda genom att ändra mikrostrukturen, alltså materialets uppbyggnad på mikroskopisk nivå, säger Stefan Golling.

Typiska användningsområden är till exempel B-stolpar i bilen, som är den del av karossen som fungerar som stöd mellan fram och bakdörrarna.

– Mina resultat kan användas direkt i utvecklingen av komponenter som är tillverkad av samma typ av stållegering jag använt i mina forskningsprojekt. Mina resultat kan även anpassas till nya legeringar med relativt lite materialprovning. Beräkningsmodellerna jag utvecklat kan förutom i bilindustrin även användas för material med varierande mikrostruktur, säger Stefan Golling.

Bilföretag kopplade till forskningen

Forskningen i Stefan Gollings doktorsavhandling ingår i en rad projekt som är knutna till bilindustrin. Flera företag är inblandade; Gestamp HardTech, Volvo Cars, Scania och DYNAmore.

Finansieringen har även skett via Vinnova och genomförts inom ramen för Centrum för Högpresterande Stål, CHS, vid Luleå tekniska universitet. Resultaten används inom andra forskningsprojekt vid CHS och Stefan Golling har samarbetat med Rickard Östlund som disputerade i april 2015 vid CHS.

Nyheten i media

Taggar