Adam_Jonsson
Adam Jonsson, lektor i matematisk statistik vid Luleå tekniska universitet, visar sin modell för gränsvärdesdiskontering. Foto: Ted Karlsson. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Deras arbete utmanar etablerade idéer

Publicerad: 7 mars 2017

En kollegas förfrågan om att lösa ett problem i underhållsteknik ledde till ett genombrott inom teorin för kollektiva beslut. Resultaten, som publiceras i en ledande tidskrift för ekonomisk teori, skakar nu om forskningsområdet.

Adam Jonsson, lektor i matematisk statistik vid Luleå tekniska universitet, har tillsammans med Mark Voorneveld, biträdande professor vid Handelshögskolan i Stockholm, forskat om kriterier för kollektiva beslut. Deras artikel The limit of discounted utilitarianism handlar om hur man definierar beslutskriterier i sammanhang där tidshorisonten inte är bestämd.

– Modellen är standard inom till exempel spelteori och välfärdsekonomi. När besluten i fråga rör framtida generationer kan det vara önskvärt att visa dessa generationer samma hänsyn som de individer som lever idag snarare än att använda så kallad diskontering (se faktaruta).

Intuition ger instabil grund

Utilitarismen är den moralteori som säger att det är den sammanlagda välfärden i samhället som ska maximeras. Om samhället består av oändligt många generationer blir begreppet sammanlagd välfärd problematiskt. De resultat som Adam Jonsson och hans kollega har presenterat utmanar tidigare teorier.

– Lite förenklat kan man säga att vi har funnit en generalisering av utilitarismen som är brett applicerbar och samtidigt hänger ihop på ett matematiskt tillfredställande sätt.

– Inom forskningsområdet har det uppstått en konflikt mellan de principer som vi har introducerat och etablerade idéer om likabehandling av generationer. Frågan blir då vilken teori samhället ska ta på allvar. De etablerade begreppen kan se bra ut på ytan, men de är inte matematiskt underbyggda på samma sätt som vår teori är utan bygger på intuition. Min uppfattning är att litteraturen har fokuserat på begrepp om rättvisa som egentligen inte har något med rättvisa att göra, säger Adam Jonsson.

Upptäckte ett annat användningsområde

Upprinnelsen till teorin var när en kollega ville ha hjälp med att bestämma den optimala tidpunkten för att byta ut en viss typ av maskiner. En tid efter att Adam Jonsson visat hur problemet kunde lösas slog det honom att lösningsmetoden borde kunna generaliseras och användas i sammanhanget med framtida generationer.

– Metoden kan beskrivas som gränsvärdesdiskontering: man diskonterar och låter diskonteringsfaktorn gå mot ett. Det är ett naturligt angreppssätt, så jag blev förvånad när jag insåg att det inte hade använts i kontexten med framtida generationer. Det var relativt lätt att visa att metoden var effektiv, att visa att den leder till en tillfredställande teori tog längre tid.

Adam Jonsson tror att det kommer ta flera år innan deras idéer får genomslag, samtidigt som han ser fler möjligheter.

– Förutom att försöka komma tillrätta med de brister som finns i den befintliga litteraturen hoppas jag kunna visa hur de principer som vi har introducerat kan användas inom till exempel dynamisk programmering.

Adam Jonsson

Jonsson, Adam - Universitetslektor

Organisation: Matematisk statistik, Matematiska vetenskaper, Institutionen för teknikvetenskap och matematik
Telefon: 0920-491948
Rum: E874 - Luleå»