Miniatyrsatellit på plats i rymden

Publicerad: 27 april 2017

Den miniatyrsatellit som är byggd och utvecklad vid Luleå tekniska universitet, har skjutits upp i rymden. Efter ett kortare stopp på den internationella rymdstationen ISS ska satelliten snart vara i omloppsbana i termosfären.

– Satelliten kommer bidra med banbrytande forskning om denna relativt okända del av vår atmosfär, säger Reza Emami, professor i rymdtekniska system.

För en vecka sedan sköts lastraketen Orbital ATK Cygnus upp från Cape Canaveral Air Force Station i Florida. I lördags dockade raketen vid den internationella rymdstationen, ISS. Raketen ska leverera runt 3 500 kilo gods och utrustning till ISS. Ombord på raketen fanns också 28 miniatyrsatelliter varav en är från Luleå tekniska universitet, byggd och utvecklad av forskargruppen i rymdtekniska system i samarbete med det brittiska rymdföretaget Open Cosmos Ltd.

– Alla satelliterna har transporterats till ISS för förvaring. Vid lämplig tidpunkt, om ungefär två veckor, tas satelliterna fram och kontrolleras av besättningen på ISS. Därefter kommer satelliterna att släppas ut och spridas till sina respektive omloppsbanor. Detta görs med hjälp av the Japanese Experiment Module Robot Manipulator System (JEMRMS), en tio meter lång robotarm som finns på ISS, förklarar Reza Emami.

Små satelliter för bättre forskningsdata

Miniatyrsatelliten från Luleå tekniska universitet ingår i det så kallade QB50-projektet, ett projekt vars syfte är att få ut mer data om den lägre termosfären för att förbättra befintliga modeller av jordens atmosfär. Projektet är också en demonstration av hur teknologi i form av miniatyrsatelliter kan används för flerpunkts- och in-situmätningar. 

En miniatyrsatellit, en cubesat, är en fyrkantig satellit som mäter tio centimeter och väger ett kilo. Miniatyrsatelliterna som används i QB50-projektet är så kallade dubbel- eller trippelminatyrsatelliter; de består av två eller tre satellitenheter och väger mellan två och tre kilo. Tack vare den större storleken finns mer utrymme för moduler och nyttolast, det vill säga mätinstrument. Efter att ha släppts ut från ISS ska de 28 satelliterna agera tillsammans i harmoni, det vill säga ha samordnade omloppsbanor, rörelser och manövrar. Ett sådant kluster av satelliter möjliggör för mer omfattande mätningar i rymden.

– Alla satelliter kommer ligga i omloppsbanor i termosfären, på en höjd mellan 200 och 380 kilometer, som är det minst utforskade skiktet i atmosfären. Tidigare har det utförts experiment för enpunktsmätningar in-situ, men tiden tillbringad i termosfären har bara varit några tiotals minuter. QB50-satelliterna kommer att kunna mäta på flera punkter under en tidsperiod i storleksordningen fyra till åtta månader, säger Reza Emami.

Viktig erfarenhet av stort projekt 

För forskargruppen i rymdtekniska system är detta en första viktig erfarenhet av en hel cykel av arbete med en miniatyrsatellit: design, utveckling, tillverkning, integration, tester, implementering och – förhoppningsvis – drift på plats i rymden.

– Genom QB50-projektet har vi kunnat bilda ett nätverk av internationella samarbetspartners för vår framtida forskning. Forskare och studenter i vår grupp har fått en unik praktisk erfarenhet av ett världsomspännande rymdprojekt, säger Reza Emami.

Kontakt

Reza Emami

Reza Emami, Gästprofessor, Ämnesföreträdare

Organisation: Rymdtekniska system, Rymdteknik, Institutionen för system- och rymdteknik

Taggar