Langtang-ltu
Langtang i Nepal. Foto: Anshuman Bhardwaj Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Snötemperatur kan förutse jordbävningar

Publicerad: 5 december 2016

Avvikelser i yttemperatur på snötäcken kan vara ett tillförlitligt tecken för att förutse jordbävningar. Enligt forskning vid Luleå tekniska universitet kan en högre snötemperatur indikera att en jordbävning inträffar inom två till tre veckor.

För två år sedan åkte Anshuman Bhardwaj, numera post doc i atmosfärsvetenskap, till Langtangregionen i nepalesiska Himalaya för en fältexpedition. Under sin resa i bergen fick forskargruppen uppleva en fantastisk gästfrihet från lokalbefolkningen. Senare, i april 2015, ödelades stora delar av Langtang i samband med den enorma jordbävningen i Gorkhadistriktet.

– Förödelsen efter jordbävningen var total och extremt tragisk. Nyhetsrapporteringen och bilderna från regionen inspirerade oss att undersöka det här fenomenet ur olika synvinklar, säger Anshuman Bhardwaj.

– Från början var vi intresserade av att observera förändringar i bergen med hjälp av satellitbilder. Då upptäckte vi något ovanligt – snötäcken som utarmats under ett väldigt kort tidsspann. Det fick oss att vilja undersöka temperaturförändringarna och det i sin tur ledde fram till det här forskningsresultatet.

Varmare snötäcke 

Förutom nämnda jordbävning i Gorkhadistriktet i Nepal har forskarna undersökt ytterligare två stora jordbävningar som ägde rum 2015: Illapeljordbävningen i Chile och Farkharjordbävningen i Afghanistan. Forskarna har analyserat 15 år av data från instrumentet Modis (MODerate resolution Imaging Spectrometer) som finns ombord på Nasas satellit Terra. Forskarna observerade att det fanns både varma och kalla avvikelser i de marktyper – icke snötäckt mark, sjöisar och sjöar – som de undersökte. Men avvikelserna var inte konsekventa. Snö däremot utgjorde ett undantag. Yttemperaturen på snötäcken var den enda landvariant där de observerade endast varmare avvikelser och dessutom i anslutning till samtliga tre jordbävningar. Yttertemperaturen på snö visade sig alltså vara en konsekvent referens som i framtiden kan öka förutsägbarheten för jordbävningar med hög magnitud. Enligt forskningsresultatet förekommer temperaturavvikelserna inom en mariginal på två till tre veckor före jordbävningen inträffar.

– Avvikelser i yttemperaturen på snö kan vara en markör på en kommande jordbävning. Nu behöver vi undersöka fenomenet i detalj genom att göra långsiktiga seismiska och termiska fältmätningar för att bättre förstå mekanismen, dess konsistens och tillförlitlighet, säger Anshuman Bhardwaj.

Optimistisk framtid

Den forskning som Anshuman Bhardwaj och hans medförfattare nu presenterar kan ge oss ledtrådar som bidrar till lösningen på gåtan om hur vi förutser jordbävningar, något som hittills visat sig vara svårt. En tillförlitlig metod skulle kunna förhindra förödelse och rädda liv.

– Våra resultat tyder på att vi bör vara mindre pessimistiska när det gäller möjligheten att kunna förutse jordbävningar. Men det finns ett omedelbart behov av holistiska insatser där forskare med olika bakgrund utforskar flera andra teorier kring förutsägbarhet, säger Anshuman Bhardwaj.

Forskningsresultatet har publicerats i den topprankade tidskriften Remote Sensing of Environment.  Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, är också en av medförfattarna.

Anshuman Bhardwaj, Luleå tekniska universitet
Anshuman Bhardwaj, forskare i atmosfärvetenskap vid Luleå tekniska universitet.

I media:

Kontakt

Anshuman Bhardwaj

Anshuman Bhardwaj, Biträdande universitetslektor, Biträdande universitetslektor

Telefon: 0920-493975
Organisation: Atmosfärsvetenskap, Rymdteknik, Institutionen för system- och rymdteknik

Taggar