Tror på exporthandeln i EU:s Nordprogram-område

Publicerad: 10 april 2019

Över hälften av de små och medelstora företagen i nordliga Sverige, Norge, Finland och Sapmi ser möjligheter att öka sin exporthandel. Samtidigt väntar en generationsväxling som kan få konsekvenser för tillväxten. Det visar en ny studie av företag verksamma inom EU:s Nordprogram-område.

I rapporten ”Näringslivsutveckling i Nordprogram-området: En uppföljning av tillväxtambitioner, samverkan och export” har Luleå tekniska universitet frågat 4 500 små och medelstora företag verksamma inom Interreg Nords programområde om deras exporthandel, internationell samverkan och synen på ökad tillväxt. Syftet är att öka kunskapen inför fortsatta näringslivsinsatser som ska stärka den ekonomiska och sociala utvecklingen. 

−  I skenet av en alltjämt stark och omfattande globalisering är internationell handel av stor betydelse för konkurrenskraften, inte minst för de nordiska ekonomierna, säger landshövding Björn O. Nilsson. Programområdet är ett de mest spännande och dynamiska regionerna i Europa. Närheten till Arktis, förmåga till innovativa lösningar, ett rikt kulturliv och tillgång till naturresurser, är bara några av konkurrensfördelarna.

Samtidigt som tillväxtambitionerna i regionen är stora finns utmaningar. Studien pekar på en generationsväxling som innebär att fler företag måste bli mer internationella. I rapporten framgår också att det finns ett generellt behov av stöd och utveckling från regionala aktörer. Det handlar om tillgång till affärsnätverk, utbildningsinsatser och inte minst stimulera unga människor att satsa på entreprenörskap.

EU har nyligen beviljat extra medel för att främja exporthandeln bland företagen i programområdet.

− Rapportens slutsatser och rekommendationer är mycket viktiga i arbetet med att bredda näringslivsstrukturen inom programområdet där också samiskt företagande har betydande utvecklingspotential. EU har nyligen beviljat drygt 18 miljoner euro i extra medel till programmet som ger oss ytterligare kraft att satsa på strategiskt viktiga områden inom gränsöverskridande samverkan, säger programdirektör Iiris Mäntyranta vid Interreg Nord-programmet.

Rapporten visar att utmaningarna är likartade inom hela programområdet och att det handlar om gemensamma lösningar.

– Rapporten visar på att det fortsatt finns en stark tillväxtambition i Norrbotten, samtidigt ger den oss också kunskap om vilka insatser som krävs för att skapa förutsättningar för en fortsatt stark utveckling. Vi behöver underlätta för ägarväxling och vi behöver ytterligare minska osäkerheterna för företag att ta sig in på andra marknader. Det är slående hur lika utmaningarna är i norra norden och rapporten visar att vi kan samverka i fler lösningar än vad som är fallet idag, säger David Sundström, Näringslivschef på Region Norrbotten.

Det finns en lång tradition av samverkan i regionen inte minst när det gäller samarbetet mellan universiteten i Luleå, Umeå, Uleåborg, Rovaniemi och Tromsö.

–  Om vi ska behålla och stärka vår position som en av Europas mest innovativa regioner behöver samverkan förstärkas och Arctic Five-samarbetet mellan universiteten i regionen är ett bra exempel. Utöver att stimulera forsknings- och utbildningssamarbeten är ambitionen att samordna forskningsinfrastruktur, samla kompetens inom regional innovationsutveckling och att arbeta med outreach aktiviteter. Tillsammans skapar universiteten en kunskapsbas bestående av cirka 90 000 studenter, 4000 doktorander, 5000 forskare och 1000 professorer i en region med 1.4 miljoner innevånare, säger Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet.

Rapporten ” Näringslivsutveckling i Nordprogramområdet: En uppföljning av tillväxtambitioner, samverkan och export” har tagits fram inom projektet Regional förnyelse där Länsstyrelsen, Region Norrbotten och Luleå tekniska universitet samverkar. Rapporten är en uppföljning på den första analys av SME:s som presenterades 2014.