Hoppa till innehållet

Trygghetsuppdrag nedprioriteras i skolan

Publicerad: 23 januari 2020

Ett av grundskolerektorernas viktigaste uppdrag är att leda arbetet mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier. Trots att uppgiften spelar stor roll för elevernas hälsa, utveckling och lärande nedprioriteras uppdraget ofta, visar ny forskning från Luleå tekniska universitet.

– Arbetet uppfattas som komplext och svårdefinierbart med kontinuerliga förändringar. Många rektorer ger uttryck för att de största utmaningarna utgörs av den egna och den övriga personalens bristande kunskap, kompetens och erfarenhet av likabehandlingsarbete. Även bristande resurser är en försvårande aspekt, inte minst i form av den tid som verksamheterna kan avsätta för detta arbete, säger Greta Lindberg, filosofie doktor i pedagogik vid Luleå tekniska universitet, och konstaterar att uppdraget ofta blir åsidosatt i den dagliga verksamheten.

Prioriterar kunskapsuppdraget

– Skolans huvuduppdrag brukar beskrivas som ett kunskapsuppdrag och ett socialt uppdrag. I många skolor prioriteras kunskapsuppdraget, vilket gör att det viktiga arbetet med att utveckla trygghet och studiero i skolmiljön riskerar att bli nedprioriterat.

I avhandlingen Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete har Greta Lindberg studerat styrningen och ledningen av skolors arbete mot kränkande behandling, diskriminering och trakasserier som i avhandlingen sammanfattas med begreppet likabehandling. Trots att deltagarna i studien betonar uppdragets betydelse, visar Greta Lindbergs forskning att det praktiska utförandet av likabehandlingsuppdraget varierar och att det blir allt svårare att uppnå likvärdighet i arbetet ur ett nationellt perspektiv.

– Detta beror till stor del på strukturella och kulturella förutsättningar vilket i sin tur påverkar processerna och därmed i vilken grad en verksamhet uppfyller kraven i uppdraget. Under rådande förutsättningar upplever många rektorer att likabehandlingsuppdraget blir allt svårare att realisera i skolans vardag. En anledning är den ökade juridifieringen i uppdraget som riskerar att deprofessionalisera lärarna, då det pedagogiska utrymmet i uppdraget successivt minskar till förmån för ett juridiskt perspektiv. Det kan leda till att lärarna tappar det pedagogiska initiativet avseende både insatser och handlingsutrymme.

Anmälningarna ökar

Nationella undersökningar som publicerats under de senaste åren visar att antalet anmälda kränkningar, diskrimineringsfall och trakasserier ökar och att denna utveckling innebär en växande otrygghet och ohälsa bland eleverna. Greta Lindberg menar att nycklarna till ett framgångsrikt likabehandlingsarbete är kompetensutveckling och systematiskt kvalitetsarbete med aktiva främjande, förebyggande och åtgärdande insatser samt ett hållbart perspektiv i arbetet.

– Skolor vars ledarskap och personal har en god kunskap och kompetens, och som arbetar aktivt med att förebygga kränkningar, diskriminering och trakasserier, ökar sina möjligheter till att främja trygghet och studiero för eleverna. Andra centrala förutsättningar är ett systematiskt kvalitetsarbete byggt på aktiva insatser som innebär att skolorna undersöker, analyserar, åtgärdar, följer upp och utvärderar sina insatser, säger Greta Lindberg och betonar vikten av samverkan och delaktighet.

– Samverkan mellan olika nivåer och professioner samt delaktighet från elever och ett utvecklingsarbete grundat i vetenskap och beprövad erfarenhet är utslagsgivande för ett framgångsrikt likabehandlingsarbete.

Kontakt

Greta Lindberg

Lindberg, Greta - Universitetsadjunkt, Utbildningsledare Specialpedagogik och VFU/ Övningsskolor

Organisation: Pedagogik, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-491026
Rum: R122 - Luleå»

Taggar