Utforskar vår syn på det främmande

Publicerad: 8 april 2019

Teaterhögskolans avgångsklass bjuder in till politisk satir med samtida beröringspunkter i sin kommande examensproduktion. I pjäsen Tigern utforskas vår syn på det främmande genom tigern Michaela och alla som möter henne.

– Det här är verkligen angelägen teater med ett tema som präglar vår samtid. Synen på det främmande och våra egna fördomar är alltid relevant men i kölvattnet av flyktingkrisen har frågan aktualiserats ytterligare, säger William Beijer – en av tio avgångsstudenter.

Luras till verklighet

Gianina Carbunarius pjäs utspelar sig i en stad någonstans i Europa. En på alla sätt normal stad, tills det händer något onormalt. En tiger rymmer från stadens zoo och vandrar fritt omkring på stadens gator i flera timmar. Den relativt nyskrivna pjäsen har uppmärksammats för hur den tar ett humoristiskt grepp om människans rädsla för det främmande och hur osäkerhet inför framtiden skapar fördomar och splittring.

– Publiken kommer ofrånkomligen att skapa sin egen bild av vem eller vad tigern är i berättelsen. Det finns många utanförskap i samhället och det är omöjligt att inte låta sina fördomar skapa en inre bild av vem tigern är, säger avgångsstudenten Annika Forslund Rimbléus och reflekterar över pjäsens dagsaktuella tematik.

– Publiken luras till verklighet genom teatern. Karaktärerna kanske gestaltas som djur eller byggnader men efter ett tag slås man av att det här handlar om oss människor. Vi skjuter varandra för att vissa anses vara fel eller mindre värda, och det händer nu.

Avslutet på en treårig resa

Efter drygt åtta veckors repetition premiärspelas Tigern på lördag den 13 april. Finalen på den tre år långa utbildningen. Ett faktum som väcker blandade känslor.

– Det känns fantastisk men det här är inte bara en föreställning utan avslutet på en gemensam resa för oss i klassen. Det är oerhört häftigt att få vara med om något sådant och jag är verkligen stolt över arbetet vi lagt ner, säger Annika Forslund Rimbléus och får medhåll av William Beijer.

– Publiken kommer sällan att få chansen att se ensemble som ger så mycket av sig själva vid varje speltillfälle. Vi har inget att spara oss till längre och det kommer finnas ett hjärta i den här uppsättningen som är sällsynt.

Unik utbildning

Med bara några veckor kvar av utbildningen ser både Annika och William framtiden an med tillförsikt.

– Snart händer det som jag väntat på hela mitt liv, att få jobba med teater på riktigt. Men jag kommer alltid att ha Teaterhögskolan i mig. Att få gå på den här utbildningen är unikt, säger Annika Forslund Rimbléus.

– Jag känner mig redo. Men vemodigt är ett bra ord. Det är både roligt och sorgligt på samma gång, konstaterar William Beijer.

Taggar