Vardagsskicklighet blir vetenskap
Indiske lantbrukaren Dharamveer Kamboj som med små medel konstruerat en fruktpress. Foto: Vinit Parida Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Vardagsskicklighet blir vetenskap

Publicerad: 29 februari 2016

Hur kan en innovation utvecklas genom att ta tillvara enkel skicklighet för att lösa problem på ett resurssnålt sätt och ge nytta globalt? Det är en fråga som forskare vid Luleå tekniska universitet funderar på som en del i ett treårigt forskningsprojekt
om innovation. Ett 40-tal entreprenörer på den Indiska landsbygden har intervjuats

– Det är helt fantastiskt hur de har kommit på en liknande produkt som redan existerar på marknaden men som är tillverkad på ett betydligt billigare sätt. Och några av nyckelfrågorna som vi ställer oss här är hur vi kan närma oss det här sättet att tänka, om det kan läras ut, säger Vinit Parida, biträdande professor vid Luleå tekniska universitet.

Han reste själv ner till Indien för att inhämta data genom att uppsöka ett 40-tal innovatörer på den Indiska landsbygden. De har utvecklat produkter genom ett sparsamt angreppssätt på innovation.

Foto: Leif Nyberg
Vinit Parida, biträdande professor och Joakim Wincent, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet. Foto: Leif Nyberg

Ett konkret exempel är en lantbrukare som han träffade som funderat över hur man kan göra fruktodling mer lönsam. Enbart frukt ger liten betalning till bonden men han hade noterat att affärerna tar bra betalt om den vidareförädlas till juice. Därför lyckades han tillverka en enkel maskin som jordbrukarna själva kan använda.

– Lite av sättet att tänka här är att ta arbetet i egna händer och försöka att lösa ett problem och du försöker lära dig genom att göra saker. Det håller på att försvinna i det svenska systemet för vi har blivit mer strukturerade och mer systematiska, säger Vinit Parida.

Sparsam innovation

Tänkesättet är inte nytt och västerländska företag kallar det för frugal (sparsam) innovation. Företag lägger redan idag forsknings- och utvecklingscenter (FoU) i Indien för att komma åt sättet att tänka kring frugal, och ett exempel på det är Volvo.

– Jag tror att den här typen av angreppssätt, särskilt för Sverige som är ett ingenjörsbaserat land, kommer att innebära en konkurrensfördel för företagen, säger Joakim Wincent professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet.

Medan företagen är ute efter sparsammare sätt att arbeta med innovationer så är forskarnas huvudfråga om det frugala (sparsamma) sättet att tänka, lära och göra, går att beskriva och lära ut.

– Kan vi lära ut det här till någon, kan man träna någon att tänka på det här sättet och närma sig det, kan vi få in det i universitetens läroplaner, säger Joakim Wincent.

Ambitionen är att försöka skala upp principerna så att de kan införas i utbildningssystemet och det är de erfarenhetsmässiga exemplen som är viktiga betonar forskarna.

– Om man pratar om växthuseffekten så behöver vi komma på något nytt sätt att angripa problemen. Vi vet att vi måste göra något men vi vet inte riktigt hur. För det behövs en viss sorts människor som kan tänka utanför ramarna. Det är precis vad det här handlar om, säger Vinit Parida. 

Kontakt

Vinit Parida

Vinit Parida, Professor, Ämnesföreträdare

Telefon: 0920-492469
Organisation: Entreprenörskap och innovation, Industriell Ekonomi, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Taggar