Forskning som förändrar
Luleå tekniska universitet har forskningsresultat som med stor genomslagskraft skapar ny kunskap, spännande innovationer och konkret samhällsnytta. Universitetet samverkar kreativt och framgångsrikt med många aktörer i samhället och näringslivet, både i Sverige och andra länder.
Luleå tekniska universitet integrerar expertis inom teknik, konst och människa, det ger intressanta möten som gynnar problemlösning i komplexa frågor. Det är viktigt för att ge förutsättningar och verktyg för byggandet av attraktiva och hållbara samhällen, nu och i framtiden. Vi har även en lång tradition av att samverka med stora och små bolag och offentlig verksamhet i tillämpad forskning vilket resulterar i goda relationer och snabb implementering i verkligheten.
Inom flera områden är universitetet nationellt och internationellt ledande och stärker kontinuerligt sin position. Nedan presenterar vi exempel på framsteg inom forskning.
Varierande syrehalter på Mars
Forskare vid Luleå tekniska universitet har upptäckt att halterna av syre på Mars varierar över tid. I nära sex års tid har ett instrument på NASA:s mobila forskningsfarkost tagit prover och analyserat sammansättningen av luften vid Gale-kratern på Mars.
Syrehalten i atmosfären på Mars stiger med upp till 30 procent på våren och sommaren, och sjunker under hösten. Den mest troliga källan till överskottet är något i den martianska jorden, men fynden väcker frågor som förhoppningsvis kan besvaras genom ytterligare mätningar och observationer.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 4, 7, 9, 11, 12, 13
Autonoma drönare i verklig miljö
Det finns många forskargrupper runt om i världen som framgångsrikt lyckats flyga autonoma drönare inomhus i labb. Men få förutom robotikgruppen vid Luleå tekniska universitet har förmågan och kunskapen att flyga utomhus.
De har minskat klyftan mellan teori och den verkliga världen och är i världsklass när det gäller robotik och drönarteknologi. Som deltagare i NASA:s lag i Subterranean Challenge, som är en av världens mest avancerade och prestigefyllda tävlingar inom robotik och AI, kom de på andra plats i den första tävlingsomgången.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 8, 9, 11, 13
Regelverk försvårar nyanlända elevers skolgång
Ungdomar som flytt till Sverige har svårt att komma in på de nationella gymnasieprogrammen på grund av otillräckligt med tid att klara behörighetskraven.
Eftersom de inte kan söka in efter 19 års ålder innebär det att många inte hinner inhämta adekvat kunskap för åtta till tolv godkända betyg, vilket är behörighetskraven i den svenska gymnasieskolan. Forskningen visar också att elever i mindre kommuner gynnas jämfört med de i större kommuner eftersom banden mellan språkintroduktionsprogrammet och de nationella programmen är närmare.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 1, 3, 4, 5, 10, 11
Ljudkonst i samspel med naturen
Få musiker har skapat musik i direkt interaktion med omgivningarna, men det gjorde forskare i projektet Invisible Sounds när de besökte Piteå hamn i jakt på ljud som inte går att uppfatta med blotta örat.
Med hjälp av sensorer, hydrofoner och en aeolisk gitarr skapade vind, gitarr och den omgivande ljudmiljön en enhet som gemensamt navigerade i de förutsättningar som platsen hade i ögonblicket. Avsikten med inspelningarna var i första hand att producera installationer för gallerier och konsertsalar.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 3, 11, 12
Jämnare ljudnivå kan kräva lagstiftning
Skillnader i upplevd ljudnivå i radio och tv där reklamlåtar ofta är starkare, har länge varit ett problem. Förklaringen är ett ständigt accelererande krig om ljudnivåer där reklam- och skivbolag vill låta starkare än konkurrerande ljudintryck.
En studie vid Luleå tekniska universitet visar att om den Europeiska radio- och tv-unionens (EBU) rekommendationer blir reglerade genom lagstiftning i Sverige, skulle problemen med skilda ljudnivåer minimeras eller försvinna.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 3, 11, 12
Nytt filtermaterial tar bort komplexa föroreningar
Forskare i avfallsteknik har tillsammans med det svenska företaget Geogen produktion AB och det litauiska företaget Rekin utvecklat teknik och utrustning för produktion av nytt filtermaterial för borttagning av komplexa föroreningar från lösningar.
Det kan exempelvis handla om organiska ämnen och tungmetaller som tas bort med en sorbent baserad på torvgranulat och järnhaltig förening. Resultatet blev ett kostnadseffektivt och välfungerande filtreringsmaterial för efterbehandling av förorenat process- och grundvatten.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 6, 7, 8, 9, 12, 13, 14, 15
Skogens rester blir gruvans guld
Tillsammans med Sveaskog och gruvföretaget Boliden har universitetet undersökt möjligheten att använda miljövänlig skogsråvara för att skilja värdemineral från gråberg i sina anrikningsprocesser.
Fördelarna med biologiska nedbrytbara och närproducerade skogsråvaror är stora jämfört med de kemikalier från Kina som används i dag. Försöken att utvinna mineral har varit lyckade och kan leda till en miljövänligare gruvindustri.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 4, 7, 9, 12, 13, 14, 15
Digitaliserade affärsmodeller minskar energi- och resursförbrukningen
En studie genomförd av forskare i entreprenörskap och innovation visar att företag genom att använda ett livscykelperspektiv kan uppnå hållbara fördelar för att optimera användning och drift, leverans av tjänster, underhåll och återvinning.
Ett av företagen i studien använder nu digitalt aktiverade och resultatbaserade affärsmodeller vilket resulterat i en stimulans att öka effektiviteten, återanvändning och renovering av produkterna. Det bidrar i sin tur till minskat avfall och energiförbrukning.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 12
Effektivare transporter när lastbilar tar mer last
Med hjälp av varmformning går det åt mindre material jämfört med att använda vanligt stål och varmformat stål ger dessutom lättare lastbilar.
Forskare i hållfasthetslära har för den globala bilindustrin tagit fram simuleringsverktyg som i dag används i industriell skala för att ta fram komponenter och formningsverktyg för presshärdning. Det går fort att omsätta nya resultat i industriell användning eftersom det går att använda befintliga plattformar och vidareutveckla beräkningsprogram som redan används.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 1, 5, 7, 8, 9, 11, 12
CT- skanning utvecklar sågverksindustrin
En CT-teknik som forskare i träteknik studerat i flera års tid, har nu introducerats i sågverksindustrin.
Från en virtuellt sågad planka får forskarna information om träets inre struktur, vilket kopplas ihop med information om den yttre ytan. Kombinationen av virtuell och ytbaserad information om plankan leder till att systemet kan fatta beslut om kvalitet och vilken typ av kund plankan passar till.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 7, 8, 9, 11, 12
Sensor kan generera elektricitet från rörelser
Tribologiforskare har utvecklat en självförsörjande sensor som kan generera elektricitet från olika typer av rörelser och vibrationer. Metoden kan användas för elproduktion med hjälp av så kallade triboelektriska nanogeneratorer (TENG).
TENG-sensorn kommer att baseras på flytande metall med stor elektrisk potential och bli ett självförsörjande batteri. Det kan också användas i det trådlösa dataöverföringssystemet i industri 4.0, det vill säga framtidens ständigt uppkopplade smarta fabrik.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 1, 7, 8, 9, 11, 12
Forskning om korttidsvård ledde till förändringar
Forskningsresultat från forskare i arbetsterapi har omsatts och utformats till utbildning för all korttidsvårdspersonal i Luleå kommun. Forskningen hade fokus på par som nyttjar kommunal korttidsvård.
Bland annat har nya arbetssätt introducerats, som till exempel nytt innehåll i hembesök. Den samlade kunskapen skapar möjligheter för att förflytta gränser för kommunens vård och rehabilitering. Forskningen har rönt stor uppmärksamhet inom forskarsamhället och från avnämare.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 3, 4, 10, 12
Utvecklar en modell för simulering av fallolyckor
Inom ramen för projektet BAHRT har forskare inom fysioterapi och reglerteknik utvecklat en matematisk modell gällande människans balanskontroll.
Modellen kan bli mycket användbar för att göra simuleringar av konsekvenser av olika funktionsnedsättningar, fallolyckor och för att utveckla robothumanoider. Modellen förutsäger med hög precision kommande muskelaktivitet utifrån vilken position en person står i och vissa fysiologiska förutsättningar. Forskningen har stor betydelse för utvecklingen av kunskapen om hur vi kontrollerar våra rörelser.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 3, 5, 10
Kvinnor får andra hjärtinfarkten snabbare än män
Enligt en doktorsavhandling i omvårdnad har kvinnor dels fler riskfaktorer för hjärtinfarkt och dels får de sin andra hjärtinfarkt med betydligt kortare tidsintervall än män.
Kvinnor får också otydligare symptom och kan behöva en aggressivare sekundärprevention efter att ha drabbats av hjärtinfarkt jämfört med män. Det är dessutom viktigt att den sekundärpreventiva vården är individualiserad.
Kopplar till globalt mål för hållbar utveckling: 3, 5, 10
Kontakt
Pär Johansson
Uppdaterad:
Sidansvarig: Kommunikation och varumärke