Beviljade projekt

2025

Temat för 2025 års utlysning var "Hållbara material och innovationer för en cirkulär bioekonomi".

Behandling av övergödda sjöar med syre från vätgasproduktion (EutrOX)

Övergödda sjöar är ett stort miljöproblem – men kan en biprodukt från fossilfri stålproduktion vara lösningen? Lina Hällström vill med sitt projekt undersöka om överskottssyrgas från vätgasframställning kan användas för att förbättra vattenkvaliteten i övergödda sjöar. En innovativ, hållbar och kostnadseffektiv metod med potential att bli en global modell för miljöförbättringar.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2025: 2 000 000 kr

TREASURE – Biobaserade hållbara polymerkompositer

Dagens högpresterande polymera kompositmaterial är svåra att återvinna och baseras ofta på fossila råvaror. Med projektet TREASURE vill Roberts Joffe utveckla biobaserade och återvinningsbara polymerkompositer för till exempel fordon, byggnader och vindkraftverk. Genom att kombinera naturfiber och återvunnet material med biobaserade polymerer skapas hållbara alternativ med hög prestanda.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2025: 2 000 000 kr

Upcycled Titanium for Eliminating Forever Chemicals (PFAS) from the Environment and Daily Life

PFAS – de så kallade ”evighetskemikalierna” – är ett av vår tids stora miljöproblem. Ivan Carabante och hans projekt Upcycled Titanium vill återvinna restmaterial från 3D-printning av titan och använda det för att rena vårt vatten. En lösning som både återvinner värdefullt material och hanterar en av vår tids mest svårnedbrytbara föroreningar.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2025: 1 997 862 kr

Från sågspån till avancerade nanocellulosa-nätverk – insikter i materialens struktur och deras livscykel

Kan sågspån bli framtidens material för medicinteknik och energilagring? Linn Berglund och hennes projekt undersöker hur skogsindustrins restprodukter kan omvandlas till nanocellulosa – med potentiella tillämpningar i allt från sårförband till batterier. Ett projekt i framkant för en cirkulär bioekonomi.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2025: 2 000 000 kr

2024

Temat för 2024 års utlysning var "Bidra till grön samhällsomvandling".

Confined catalysis in 2D-layered materials for green hydrogen production

Alberto Vomiero, professor i experimentell fysik, Luleå tekniska universitet

Över 95 procent av all vätgas produceras i dag från icke-förnybara energikällor. Det vill Alberto Vomiero, professor i experimentell fysik, ändra på. Med detta projekt ”Confined catalysis in 2D-layered materials for green hydrogen production” vill han bidra till utvecklingen av fossilfritt stål i norra Sverige och för en storskalig vätgasproduktion som gynnar samhället i stort.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2024: 2 000 000 kr

From Air To Fuel: Transforming CO2 into Hydrogen with Advanced Microalgae Systems

Io Antonopoulou, biträdande professor i biokemisk processteknik, Luleå tekniska universitet

I detta projekt vill Io Antonopoulou, universitetslektor i biokemisk processteknik, nyttja solenergi för att generera ren energi med hjälp av fotosyntetiska mikroalger. När processen är utvecklad kan lösningen bidra till både infångning av koldioxid och vätgasproduktion.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2024: 2 000 000 kr

PFAS-fria lager i vattenkraftverksturbiner

Nazanin Emami, professor i maskinelement, Luleå tekniska universitet

PFAS-ämnen är svåra att bryta ner och är särskilt skadliga för människor, djur och natur. I detta projekt vill Nazanin Emami, professor i maskinelement, hitta en ersättning för dessa ämnen, till exempel för PTFE som är mer känt som teflon och som i dag används för att minska friktion. Målet är att utveckla nya fasta smörjmedel och lagermaterial som uppnår samma effektiva resultat som föregångarna, fast på ett långsiktigt hållbart sätt.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2024: 2 000 000 kr

HydroSquare

Joel Sundström, universitetslektor i strömningslära, Luleå tekniska universitet

Satsningarna på en fossilfri stålproduktion kräver stora mängder fossilfri el. Med detta projekt vill Joel Sundström, universitetslektor i strömningslära, optimera en tidigare framtagen metod för att utveckla mer robusta vattenturbiner med längre livslängd, och skapa balans mellan elproduktion och elkonsumtion.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2024: 2 000 000 kr

2023

Temat för 2023 års utlysning var "Bidra till den gröna omställningen".

Energieffektiv AI

Fredrik Sandin, professor i maskininlärning, Luleå tekniska universitet

Syfte och mål: Projektet ska ta fram metoder och verktyg som kan användas för att energieffektivisera AI-system som består av både neuromorfa (hjärnliknande) och digitala komponenter. Det kan till exempel vara system för maskinövervakning där små trådlösa sensorer behöver fungera oavbrutet under lång tid med energi från ett batteri. Projektet ska även etablera samarbete med det internationella forskarnätverket
MODE (Maskininlärning för Optimerad DEsign).

Betydelse och påverkan: Elanvändningen i den digitala infrastrukturen ökar snabbt. Projektet bidrar till utvecklingen av energieffektiv artificiell intelligens (AI) med fokus på neuromorf teknologi som imiterar funktioner i biologiska hjärnor. Genom att efterlikna hjärnor med analoga och digitala komponenter samt nya arkitekturer undviks begränsningar i konventionella datorer. Det här förväntas göra AI-system 10–1000 gånger mer energieffektiva, vilket i sin tur leder till att fler människor kan använda AI och att nya tillämpningsområden blir möjliga.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2023: 1 979 109 kr

Vätgastransport i rörledningar

Sofia Larsson, biträdande professor i strömningslära, Luleå tekniska universitet

Syfte och mål: Industrins gröna omställning kommer kraftigt öka behovet av vätgas och därmed också behovet av hundratals mil vätgasledningar runtom i Sverige och Europa. Projektet vill utveckla metodiker för att numeriskt och experimentellt detaljstudera vätgasflöden i rörledningar för en säker, effektiv och kontinuerlig transport. Kritiska områden där flödesfenomen kan orsaka skada eller hindra transporten ska identifieras.

Betydelse och påverkan: Tidigare genomförda studier om swirl-switching undersöker hur ofta växlingen mellan de två olika tillstånden sker. Storleken på de mekaniska påfrestningarna på böjen har dock inte undersökts. Detta är viktigt att veta för att säkerställa att vätgasrörledningar kan nyttjas på ett säkert sätt över tid.

Vår målsättning med forskningen är att bidra till att utveckla och förbättra nationella och internationella standarder och riktlinjer för design av vätgasrörledningar. En viktig aspekt att ta hänsyn till är vårt kalla klimat i norra Sverige som skapar extra utmaningar.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2023: 2 000 000 kr

Beklädnad av trycksatta lagringsenheter för vätgas

Farid Akhtar, professor i materialteknik, och Jan Frostevarg, biträdande professor i produktionsutveckling, Luleå tekniska universitet

Syfte och mål: Projektet har som mål att utveckla ett skyddande ytskikt på tryckkärl och stålfoder i berggrottor. Det ska göras med en enkel teknik som skapar barriärer för att absorbera och stoppa väte, vilket skyddar materialet under genom att förhindra att det blir sprött och skört.

Betydelse och påverkan: En barriär som stoppar väte från att tränga igenom material kommer att hjälpa till att utveckla säkra lagringsenheter för att lagra och transportera väte. Denna barriär kommer också att skydda stål från att bli sprött på grund av väte. Att utveckla sådana barriärer är viktigt för att bygga en infrastruktur för vätgas och göra en vätgasekonomi framgångsrik.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2023: 1 800 412 kr

Smarta autonoma fordon

Magnus Karlberg, professor i maskinkonstruktion, Luleå tekniska universitet

Syfte och mål: Autonoma fordon används för att effektivt flytta tunga material, utföra komplexa uppgifter och minska risken för mänskliga operatörer. För att skapa autonoma lösningar är ett sensorsystem som identifierar olika egenskaper både ombord och runt fordonet avgörande. Målet med detta projekt är att utveckla metoder för att automatiskt generera annoterade data i virtuell miljö. Denna data ska användas för utveckling av detektionssystem i autonoma arbetsmaskiner.

Betydelse och påverkan: Resultaten har potential att revolutionera utvecklingen av detektorer
inom flera tillämpningsområden genom att automatisera processen och minska behovet av manuellt arbete. Detta kan leda till mer exakta och robusta detektorsystem. Den långsiktiga påverkan av
automatiserad detektorutveckling är stor, med möjligheten att ersätta nuvarande manuella metoder i många branscher. Detta skulle kunna minska kostnader och förbättra prestandan hos detektorer globalt.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2023: 2 000 000 kr

SUPERCAP

Isabella Concina, professor i experimentell fysik, Luleå tekniska universitet

Syfte och mål: SUPERCAP-projektet har som mål att skapa en ny generation superkondensatorer
som kan lagra mycket energi, laddas snabbt, håller länge och fungerar i mildare kemiska miljöer. Målet är att nå en energilagringskapacitet på 500 F/g i de bästa versionerna av dessa superkondensatorer
och att de ska klara av över 5 000 laddningscykler med bibehållen prestanda. Projektet använder sig av speciella material som kallas ternära Prussiska blå analoger (T-PBAs), eftersom deras sammansättning och egenskaper kan anpassas efter behov.

Betydelse och påverkan: Projektets resultat kan användas för att utveckla mer effektiva superkondensatorer för applikationer som elfordon, förnybara energisystem och bärbar elektronik. Genom att förbättra superkondensatorers prestanda kan de minska laddningstiden och öka körsträckan för elfordon, samt förbättra energieffektiviteten i andra applikationer.

Forskningen kan inspirera till utveckling av mer hållbara och effektiva material för energilagring, med en potential att minska miljöpåverkan
och stötta övergången till ett grönare samhälle.

Beviljad finansiering från Jubileumsfonden 2023: 2 000 000 kr