Världsmetrologidagen lyfter det globala måttsystemets betydelse

Världsmetrologidagen firas 20 maj varje år för att högtidlighålla undertecknandet av meterkonventionen. När konventionen undertecknades 1875 i Paris av 17 stater, däribland Sverige, var syftet att ett enhetligt måttsystem skulle användas i hela världen vilket i sin tur ledde till införandet det internationella måttsystemet, SI. SI har en fundamental roll i vårt moderna samhälle och är en förutsättning för forskning, teknikutveckling och produktion.

– Historiskt sett har vi haft många mått som har visat sig vara godtyckliga såsom tum, aln och fot och det finns även idag andra enheter än sekund, meter och kelvin som används i bland annat USA och Storbritannien, men också hos oss i byggbranschen. Standardisering av enheter gör att vi kan ta exakta mått och jämföra dem internationellt. Vi kan som studenter, forskare och medborgare finna en gemensam grund och vi alla kan jämföra olika saker på ett rättvist noggrant sätt, säger Kerstin Ramser, professor i experimentell mekanik vid Luleå tekniska universitet.

Främjar hållbar utveckling

Ett gemensamt måttenhetssystem spelar en avgörande roll för att främja global kommunikation, samarbete och utveckling. Dess universalitet och standardisering gör det till en viktig resurs för att lösa globala utmaningar och uppmuntra hållbar utveckling. Inte minst har den medfört en unison bas för forskare att utgå från.

– Det vore svårt att enkelt jämföra olika resultat om alla skulle använda olika måttsystem. För att kunna jämföra forskning utförd med olika enheter skulle det behövas en tillförlitlig konverteringstabell, vilket leder oss tillbaka till att standardisera. SI enheterna är vår gemensamma grund, säger Kerstin Ramser.

Det internationella måttenhetssystem har även en avgörande roll i den gröna omställning som pågår runt om i världen. Genom att använda SI-enheterna som en referenspunkt kan samhällen, företag och beslutsfattare bättre förstå sin miljöpåverkan, effektivisera resursanvändningen och arbeta mot gemensamma hållbarhetsmål.

– Till exempel kan det undersökas hur förbränningsprocesser kan förbättras och omvandlingen av koldioxid till andra produkter kan studeras nogsamt samtidigt som vi kan undersöka väderfenomen och deras påverkan på miljön. Vi kan också förbättra produktionslinjer vilket ger en ekonomisk vinst och vi har medel för att mäta framsteg i processer eller omvandlingen av giftiga ämnen till nyttiga produkter, berättar Kerstin Ramser.

Existentiellt viktigt

I hennes egen forskargärning använder sig Kerstin Ramser av bland annat spektroskopi där synligt ljus delas upp i dess olika färger med nanometers precision.

– Med spektroskopi kan vi mäta hur molekylernas bindningar svänger vilket görs i enheten inversa centimeter. Denna något udda enhet bestämdes för ca hundra år sedan då den gav fina heltal. I vår forskning kan vi även med hjälp av interferometri mäta fasskillnader, det vill säga längdskillnaden mellan två ljusvågor som träffar en detektor efter att ha färdats olika vägar, det ligger under nanometers precision. Genom det kan vi, bland annat, beräkna skillnaden i brytningsindex, och därmed densiteten av olika material.

För henne och många andra forskare är metrologi inte bara ett hjälpmedel utan direkt avgörande för forskningen.

– Med hjälp av metrologi kopplad till exempelvis laserljus eller röntgenstrålar kan vi utföra extremt exakta mätningar i avseendet på energi, tid, och längdenhet. Två av våra SI enheter, tid och längd mäts med hjälp av ljus, vilket är det viktigaste verktyg i vårt labb. Det är existentiellt viktigt för oss att ha noggranna metrologiska mätmetoder.

Ett nyligt exempel på metrologi är att världen fick en ny definition av kilot Länk till annan webbplats. 2019. Med då var Margareta Groth, idag prefekt vid institution för teknikvetenskap och matematik vid Luleå tekniska universitet.

• Läs mer här Länk till annan webbplats.
• Experimentell mekanik