Varför är rymdingenjörerna så glada?

Publicerad: 17 november 2016

Frågan ställdes av Javiér Martin-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet när han precis hade visat en film för åhörarna på Vetenskapens hus, tagen för fyra år sedan i Jet Propulsion Laboratory (JPL) i Pasadena, Kalifornien. Rymdingenjörerna på filmen skrattar så de gråter, hoppar och kastar sig om halsen på varandra.

– De följer i realtid landsättningen av farkosten Curiosity på Mars. En del av dem hade jobbat med Curiosity i 15 år innan försöket. Jag brukar säga att de här ingenjörerna hade gråtit hur som helst vid landningen. Nu var det tur att de fick gråta av glädje. Men 400 ingenjörer på JPL hade jobbat med Curiosity och förberedelserna av Marslandingen under femton år. Det visar hur väldigt komplicerat det är att landa på Mars, sade han.

I rummet bredvid dessa överlyckliga rymdingenjörer, den 5 augusti 2012, satt faktiskt även Javier Martin-Torres. I hans rum befann sig rymdforskarna för uppdraget och de kunde följa skeendet och jublet hos ingenjörerna i rummet bredvid som skötte själva landningen. Han förstod av deras reaktion så klart direkt att landningen hade lyckats.

Publiken får själva kolla in HABIT

Foto: Katarina Karlsson
Javier Martin-Torres, professor i Atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och Johanna Bergström- Roos, projektledare RIT höll en fashinerande föreläsning på Vetenskapens hus. Foto: Katarina Karlsson

Nu är Javier Martin-Torres den som leder arbetet bakom det första svenska instrument, HABIT, som ska skickas till planeten Mars 2020, Exomars 2020 och han är på plats i Vetenskapens hus för att berätta mer om det för alla intresserade. Han skickar runt en prototyp av instrumentet HABIT bland åhörarna, ett instrument som redan testats på olika platser i världen i Marsliknande miljöer.

– När man utvecklar ett instrument för rymden måste man vara säker på att allt fungerar. Vi måste veta hur instrumentet fungerar i alla tänkbara förhållanden på Mars, sade Javier Martin-Torres.

HABIT består av två enheter, BOTTLE och ENVACK. Bottle  (Brine Observation Transition to Liquid Experiment) består av en behållare av salter indelade i olika kärl. Här övervakas delikvescensprocessen, vilket ger en första in situ-observation av flytande vatten. Kärlen innehåller hygroskopiska salter som redan identifierats på Mars, såsom magnesium, natrium, kalciumperklorater och natriumklorid, i det tunna jordlager som täcker berggrunden. HABIT tar reda på om salterna på Mars är torra eller hydratiserade och hur mycket vatten de innehåller.

Tävlar mot världens främsta rymdforskare

– När man bygger instrument för rymden tävlar man mot många forskargrupper i världen om att just ditt instrument ska väljas ut att komma med, och då är det bra med ett litet instrument som inte tar så mycket energi, säger Javier Martin Torres.

Syftet med instrumentet, HABIT, som utvecklas vid Luleå tekniska universitet, är att utröna om det finns vatten på Mars och därmed förutsättning för liv. Om det finns vatten på Mars ökar förutsättningarna dessutom enormt för att i framtiden kunna skicka astronauter till Mars.

Javier Martin-Torres forskarteam, var först i världen att fastställa att det finns spår av vatten på Mars. HABIT ska klara att "fånga in" själva vattnet på Mars, så att man ser det.

Personliga upplevelser från Marsliknande miljö

Foto: Katarina Karlsson
Michelle Lorinius, student psykologiprogrammet och Jonas Samuelsson student rymdteknik på Luleå tekniska universitet tycker det är stort, att forskare vid Luleå tekniska universitet hittat spår av vatten på Mars. Foto: Katarina Karlsson

HABIT har testats i Abisko, på Island och i somras i norra Indien. Johanna Bergström-Roos, projektledare RIT åkte med doktoranderna i atmosfärsvetenskap, Álvaro Soria Salina och Teresa Mendaza de Cal till Indien och den prestigefyllda Spaceward Bound India, en expedition arrangerad av Nasa.

Slutdestinationen var Ladakh i norra Indien, en Marsanalog, det vill säga ett område som är så likt Mars, som det bara är möjligt på jorden. Område ligger nära Tibet och är högst relevant ur ett astrobiologiskt perspektiv: det ligger på hög höjd (mellan 3 500 och 5 500 meter över havet), det är extremt torrt och kallt och där är hög UV-exponering.

– Det kändes som att landa på Mars. Topologin liknar så mycket den på Mars. Det var extremt hög UV-strålning, vilket också Mars har eftersom det inte finns någon bra atmosfär som skyddar planeten, säger Johanna Bergström-Roos.

Hemligt paket väntade i Kiruna

Under den tolv dagar långa expeditionen testades HABIT och forskarna tog prover från jorden, is, vatten, permafrost och luftpartiklar. Syftet är att fastställa mängden och mångfalden av liv genom kemiska och biologiska analyser och därmed bidra till de astrobiologiska studier som ligger till grund för expeditionen på Mars. Nu ska resultaten analyseras.

– Det svåraste var att vi var på så hög höjd, det var tungt att bära all utrustning och vi hade ont om tid för att ta våra tester innan vi var tvungna att gå ner till en lägre nivå, plus att vi inte fick kontaminera proverna så det gällde att göra rätt saker och snabbt, säger Johanna Bergström-Roos.

Se forskarteamets egna bilder från HABIT expeditionen. I teamet ingick doktoranderna Teresa Mendaza de Cal och Álvaro Soria Salina och Johanna Bergström-Roos.

Efter föreläsningen berättade Javier Martin-Torres att han hade ett oöppnat paket som väntade på honom hemma i Kiruna, en ny prototyp av HABIT, utvecklad av Omnisys i samarbete med Luleå tekniska universitet, i den storlek den kommer att vara när den skickas till planeten Mars, det vill säga cirka 25 centimeter lång, inte mer än så.

Johanna Bergström-Roos, en av dem som testade instrumentet HABIT i Marsliknande miljö i Ladakh i norra Indien.

Kontakt»

Javier Martin-Torres

Javier Martin-Torres, Professor tillika ämnesföreträdare, Ämnesföreträdare

Telefon: 0980-67545
Organisation: Atmosfärsvetenskap, Rymdteknik, Institutionen för system- och rymdteknik
Johanna Bergström Roos

Johanna Bergström Roos, Projektledare RIT

Telefon: 070-5446021
Organisation: LTU Business AB, Rymdteknik, Extern, Institutionen för system- och rymdteknik

I media

Taggar