Hoppa till innehållet

Urfolksskyddet starkare i Kanada än Sverige

Publicerad: 2 maj 2022

Sverige har saker att lära av Kanada. Det menar forskare i rättsvetenskap och statsvetenskap som har analyserat fem fall i de två länderna där urfolkens intressen hamnar i konflikt med gruvnäringens.

Det konstitutionella skyddet för urfolkens materiella och processuella rättigheter i samband med att företag ansöker om att etablera gruvor på urfolkens områden är starkare i Kanada än i Sverige. Det beror till en del på att länderna har olika rättssystem. Kanada var tidigare en brittisk koloni och har ärvt common law-systemet från det brittiska imperiet inom vilket det konstitutionella skyddet generellt är starkare än inom den nordiska rättstraditionen.

En annan skillnad är att domstolarnas autonomi och rättsbildning fyller en viktigare funktion i det kanadensiska rättssystemet än inom den nordiska rättstraditionen där rättsbildningen huvudsakligen sker genom lagstiftning. Även om så kallade prejudicerande domar i de högsta domstolsinstanserna är viktiga, finns än så länge mycket få fall där Högsta domstolen i Sverige har avgjort grundläggande tvister om renskötselrätten eller tvister mellan samebyar och gruvföretag.

Oklart rättsläge

– Bristen på rättspraxis innebär att rättsläget gällande samers rättigheter i Sverige är osäkert, säger Christina Allard, biträdande professor i rättsvetenskap och en av forskarna bakom studien.

Genom en rad domar från kanadensiska Högsta domstolen har urfolken tillerkänts en stark processuell rätt att delta i beslut; regeringen och myndigheter har en skyldighet att konsultera urfolkens representanter när exploateringsföretag sker på deras traditionella marker och när deras rättigheter hotas (duty to consult). Om urfolken anser att konsultationen har varit otillräcklig kan de väcka talan i domstol.

– Det innebär inte att urfolken i Kanada har något veto, men deras rättigheter är långtgående. Ju starkare rättigheter och ju större ingrepp det rör sig om desto starkare är kraven på att verksamheten anpassas, att urfolken får en del av vinsten eller att verksamheten stoppas, säger Christina Allard.

Ny lag om konsultation

En ny lag om konsultation i frågor som rör det samiska folket, som trädde i kraft 1 mars 2022, ställer numer krav på att staten och dess myndigheter konsulterar Sametinget och samebyar vid nya tillståndsprocesser. Men eftersom lagen är så ny går det inte att avgöra vilken effekt den kommer att få.

Gregory A Poelzer är forskare i statsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Han har studerat de välutvecklade samarbeten  som finns mellan företag som bedriver gruvnäring i Kanada och vissa av landets urfolksgrupper. Formaliserade samarbetsavtal mellan företag, urfolk och stat har funnits i Kanada i över 40 år. Inom ramen för sådana avtal ger representanter för de berörda urfolksgrupperna möjlighet att påverka både drift och utformningen av nya gruvetableringar bland annat genom att delta i den affärsstrategiska utvecklingen. Innehållet i avtalen varierar och reglerar till exempel formerna för deltagande, inflytande, miljööervakning, återföring av intäkter samt investeringar i lokal utveckling av olika slag. Enligt vissa avtal förbinder sig företagen att finansiera utbildning på orten och garantera den berörda urfolksgruppen anställning i företaget, på alla nivåer.

Ömsesidig förståelse

– Samarbetsformerna har lagt grunden för ömsesidig förståelse och tillit. Det har bidragit till att företagen och de berörda urfolksgrupperna har kunnat utforma gemensamma visioner för lokalsamhällets framtid. Men vägen dit har varit lång och det har krävts aktiva insatser från staten  för att samarbetena skulle komma till stånd, säger Gregory A. Poelzer.

Forskarna understryker att det finns stora skillnader mellan länderna och de fall som har studerats. I vissa av fallen ligger de kanadensiska gruvorna längre bort från bebyggelse och konkurrerar inte med traditionella näringar i samma utsträckning som i de svenska fallen.  Men även i Kanada finns fall där konkurrerande markanvändning gett upphov till svårlösta konflikter mellan urfolk och gruvföretag.

– Gruvornas lokalisering och graden av konkurrerande markanvändning påverkar konfliktnivån i både länderna. Men i Kanada finns exempel där man gått från konflikt till  ömsesidigt uppskattade samarbeten och partnerskap på ett sätt som vi inte ser i de svenska fallen, säger Karin Beland Lindahl, biträdande professor i statsvetenskap och projektledare för studien.

En annan viktig skillnad är att Kanada är en federal stat där politik och lagstiftning  skiljer sig  åt mellan olika provinser. Dessutom lever en mängd olika urfolk i Kanada, vars kultur och traditionella levnadssätt skiljer sig åt.

Skilda värderingar

– Urfolkens värderingar, visioner och strategier skiljer sig åt i högre grad i Kanada än i Sverige. Men sammantaget erbjuder regelverken i Kanada urfolksgrupperna fler och större möjligheter att hävda sin rätt och välja sin egen väg i förhållande till gruvindustrin, säger Karin Beland Lindahl.

Det finns alltså skillnader mellan länderna både vad gäller rättstraditioner, lagstiftning, företagskultur och urfolkens förutsättningar.

– Det går inte att direktimportera lösningar från ett annat land. Men man kan ta till sig av erfarenheter från andra länder och låta sig inspireras av saker som fungerar bra eller verkar intressanta säger Karin Beland Lindahl.

De studerade fallen är befintliga, eller planerade, gruvor i Aitik och Kallak/Gállok i Sverige respektive Prosperity, McArthur River/Key Lake och Diavik i Kanada. Studien har genomförts i samarbete med forskare från, University of Saskatchewan och University of Northern British Columbia i Kanada. Resultaten från studien presenterades på ett symposium på Vetenskapens hus i Luleå den 20 april 2022. Länk till Brief 1, 2 och fallbeskrivningar….

Studien finansierades av Vinnova via projektet ”What’s in a Social License to Mine?” (No. 2017-02226), som är en del av Innovationsprogrammet STRIM (drivs av Vinnova, Formas och Energimyndigheten)

 

Kontakt

Christina Allard

Christina Allard, Biträdande professor

Telefon: 0920-491379
Organisation: Rättsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Gregory A Poelzer

Gregory A Poelzer, Biträdande universitetslektor

Telefon: 0920-492918
Organisation: Statsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle
Karin Beland Lindahl

Karin Beland Lindahl, Biträdande professor

Telefon: 0920-493293
Organisation: Statsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle