Hoppa till innehållet
Daniel Fjellborg
Daniel Fjellborg har tilldelats priset ”Bästa uppsats författad av yngre forskare” vid Statsvetenskapliga förbundets årsmöte 2021. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Rättsprocesser om gruvtillstånd används som demokratiska arenor

Publicerad: 7 september 2022

Enligt en prisbelönt forskningsuppsats i statsvetenskap väljer flera organisationer som motsätter sig nya gruvetableringar att överklaga undersökningstillstånd trots att de bedömer chansen att vinna rättsprocessen som begränsad.
– I stället används rättsprocesserna ibland som demokratiska arenor där gruvkritikerna försöker mobilisera sina allierade och skapa uppmärksamhet kring vad de ser som bristande lagstiftning, säger artikelns författare, doktoranden Daniel Fjellborg.

Studien baseras på 15 fall där lokala organisationer har motsatt sig föreslagna gruvexploateringar i Sverige under det senaste årtiondet. De studerade fallen återfinns i hela Sverige – från Kiruna i norr till Österlen i söder. Genom en kvalitativ undersökning av medieartiklar, inlägg på sociala medier och inlagor i tillståndsprocesserna kunde agerande och motiv kartläggas bland de organisationer som ställde sig kritiska till specifika gruvexploateringar. Studien visade att organisationers överklaganden ibland motiverades av målsättningen att få gehör i domstolen, men att överklaganden även kunde ske när organisationerna inte såg några större förutsättningar att vinna rättsprocessen.   

– Med de nu dominerande teorierna om motståndsrörelser är det svårt att förstå varför organisationer ger sig in i processer som de tror att de kommer att förlora. Även utanför akademin är agerande i tillståndsprocesser något som intresserar många aktörer i samhället i dag. Särskilt nu när nyindustrialiseringen av Norrbotten och Västerbotten förväntas leda till flera omfattande tillståndsprocesser, säger Daniel Fjellborg.

Över 400 överklaganden

I ett av de studerade fallen i Skåne skickades de in över 400 enskilda överklaganden mot ett projekt.

– Det visade på ett utbrett missnöje lokalt och tog såklart resurser från domstolarna. Genom att bättre förstå vad som ligger bakom den här formen av folkligt motstånd får våra lagstiftare bättre förutsättningar att genomföra eventuella lagändringar eller andra åtgärder.

Uppsatsen ”Banging on closed doors or beating the drum?” har fått pris för ”Bästa uppsats författad av yngre forskare” vid Statsvetenskapliga förbundets årsmöte 2021. Prisutdelningen äger rum i samband med Statsvetenskapliga förbundets årsmöte vid Örebro universitet i slutet av september.

Juryns motivering:

”Med utgångspunkt i ett intresseväckande empiriskt fenomen och med solid förankring i etablerade teoretiska förklaringsmodeller lyfter uppsatsen på ett mycket förtjänstfullt sätt upp nya förklaringar till varför sociala rörelsers engagerar sig i juridiska processer, trots deras högst begränsade chanser till framgång.”

Uppsatsen planeras publiceras i en vetenskaplig tidskrift under hösten 2022.