Malin Lindberg
Malin Lindberg är professor i industriell design vid Luleå tekniska universitet och med sin forskning vill hon skapa en bro mellan akademi och samhälle. Foto: Tomas Bergman Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Malin Lindberg, professor i industriell design

Publicerad: 31 oktober 2018

Malin Lindberg forskar om inkluderande innovationsutveckling. Framför allt i miljöer som traditionellt inte uppmärksammats som innovativa, såsom ideella organisationer och välfärdstjänster. Med sin forskning vill hon skapa en bro mellan akademi och samhälle.

Malin Lindberg beskriver sig själv som en forskande praktiker. Hennes arbete fokuserar på hur innovationer utvecklas utifrån sociala syften och arbetssätt.

– Min drivkraft är att gifta ihop teori och praktik och se vilken kunskap som utvecklas då. Jag tror att forskning ofta blir bättre av att tillvarata idéer och insikter från flera delar av samhället. Mitt mål är att samla och utveckla kunskap som kan bidra till samhällsutvecklingen.

Sätter social innovation i ljuset

Hon tog magisterexamen i statsvetenskap år 2003 och jobbade sedan med organisationsutveckling i den kommunala och ideella sfären under ett antal år. Genom ett samverkansprojekt med Luleå tekniska universitet blev hon så småningom doktorand och har efter disputationen fortsatt sin karriär vid universitet.

– Det har varit väldigt meningsfullt att få chans att vidareutveckla forskningsfronten inom innovation. Det finns mycket studier om teknisk och industriell innovation, men desto mindre om social innovation. Där har samhället nu börjat efterfråga kunskap om innovativa lösningar på aktuella samhällsutmaningar och FN:s globala hållbarhetsmål.

Forskar för flexibla förskolor 

För att må som bäst behöver Malin Lindberg vara nära lugnet i naturen och har tidigare bott både på tyska landsbygden och i franska alperna. För sin magisterutbildning föll valet på Mittuniversitetets campus i Östersund, där närheten till fjällen lockade. Efter flytten till Luleå tillbringar hon mycket tid i skärgården med sin havskajak.

– Eftersom jag har ett så pass intellektuellt intensivt arbete är det viktigt för mig att rensa huvudet i lugna naturmiljöer. I det pågående projektet Normmedvetna rum, som drivs tillsammans med bland andra Mälardalens högskola och Västerås stad, undersöker hon hur förskolor kan byggas om för att bli mer inkluderande. Projektet bygger på intervjuer och deltagande observationer med både förskollärare och barn, om hur de upplever sina lokaler.

– Många förskolor är byggda under 60- och 70-talet, då de ännu inte hade i uppdrag att verka för jämställdhet och antidiskriminering. Det ledde till att många förskolerum är oflexibla och tydligt förprogrammerade med exempelvis dockrum och verkstadsrum. I projektet byggs lokalerna om så att de kan användas mer flexibelt av barnen och personalen, bortanför begränsande normer.