Curt Persson
Curt Persson, forskare i historia vid Luleå tekniska universitet. Foto: Melina Granberg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Förstudie synliggör övergrepp på tornedalingar

Publicerad: 4 maj 2018

Statens övergrepp på tornedalingar är en del av Sveriges historia som till stora delar har varit outforskad. Nu har Curt Persson, forskare i historia vid Luleå tekniska universitet, genomfört en förstudie av de rasbiologiska mätningarna som pågick under 1800–1900-talen.

– Vid fältstudierna togs en rad mått som skrevs ned i så kallade fältkort. Förutom skallen mättes även andra kroppsdelar och kroppsvinklar. Hud-, hår- och ögonfärg noterades liksom kroppsbehåring på huvud och könsorgan, säger Curt Persson.

Curt Perssons förstudie består dels av intervjuer med tornedalingar, dels en mindre fallstudie. I intervjuerna behandlas försvenskningsprocessen, rasbiologiska undersökningar, kulturarvet, industrialiseringen och mötet med arbetslivet samt tornedalingarnas roll i det svenska välfärdsbygget. I fallstudien har Curt Persson granskat dokument från Statens institut för rasbiologiska övergrepp för att ta reda på i vilken omfattning tornedalingar ingick i de rasbiologiska undersökningarna, hur det lokala fältarbetet genomfördes och hur tornedalingarna framställs i institutets publikationer.

– Forskningen visar att Tornedalingarna, liksom övriga nationella minoriteter, framställs som ett hot mot den nordiska rasen. Dessutom förekommer betydligt fler tornedalingar från fler orter i institutets efterlämnade arkivmaterial, än vad som var tidigare varit känt. Ett av de mest uppseendeväckande resultaten är att skallmätningar förekommit på skolbarn så sent som 1951, säger Curt Persson.

Vittnesmålen från intervjuerna är gripande och målar upp en berättelse om människor som sågs som invandrare i sitt eget land. Genom försvenskningspolitiken skulle tornedalingarna göras om till ”fullgoda svenskar”. Barn placerades på internat och i arbetsstugor och utsattes för rasbiologiska mätningar, samtidigt som det infördes ett språkförbud mot meänkieli.

– Barnen fick inte tala sitt första språk, Meänkieli, eftersom det ansågs som ett hot mot den svenska nationen. Om barnen gjorde detta så bestraffade föreståndarna dem med exempelvis aga eller utegångsförbud. Svenska staten ansåg att arbetsstugorna skulle bidra med att stärka det svenska språket i Tornedalen. Barnen fick förutom att lära sig svenska, även arbete med dagliga sysslor som att bära ved och vatten.

Hur var det att jobba med den här förstudien?
– Spännande med anledning av att ämnet till största delen är obeforskat. Tungt på grund av materialets karaktär.

Kontakt

Curt Persson

Curt Persson, Universitetsadjunkt

Organisation: Historia, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

Taggar