Elisabeth Häggquist
"Hur geologisk information används skiljer sig mellan samma typ av befattning mellan kommunerna", säger Elisabeth Häggquist som nyligen disputerat med sin avhandling vid Luleå tekniska universitet. Foto: Lars Andersson Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Stora skillnader i hur kommuner använder geodata

Publicerad: 23 november 2017

Det finns stora skillnader i hur svenska kommuner använder geologisk information som underlag i beslutsfattande. Bättre stöd till tjänstemän skulle kunna öka användningen och leda till ökad kvalitet i beslutsunderlag, visar en ny avhandling vid Luleå tekniska universitet.

– Geologisk information som exempelvis kartor spelar en avgörande roll för att möta utmaningar inom hållbar utveckling. Men informationen som finns tillgänglig används inte, säger Elisabeth Häggquist som nyligen disputerat med sin avhandling vid Luleå tekniska universitet.

I sin avhandling har hon bland annat undersökt om det finns intresse av mer geologisk information relaterat till dricksvattenkvalitet. Senaste åren har förekomsten av perluorerade ämnen med samlingsnamnet PFAS utretts då det visat sig att runt 300 000 svenskar har exponerats för höga nivåer genom sitt kommunala dricksvatten. I Luleå kommun upptäcktes 2015 att privata brunnar i anslutning till flygflottiljen F21 var är otjänligt på grund av för höga halter av perfluorerade ämnen till följd av övningar med brandsläckningsskum.

– Min studie visar att konsumenter är villiga att betala för utökad filtrering för att minska riskerna med dricksvattnet. Kommunala vattenleverantörer borde därför ta det i beaktning vid prioritering av framtida investeringar i filter som minskar risken att dessa ämnen följer med dricksvattnet till konsumenterna, säger hon.

Tillgänglig data används inte

I en av studierna där hon undersökte användningen av geodata i svenska kommuner visade det sig att nästan en av tre tillfrågade inte visste att det finns så pass mycket information tillgänglig, och inte heller vem de bör kontakta om de vill veta mer. Elisabeth Häggquist säger att enskilda användares behov inte uppfylls och att det behövs bättre instruktioner så att den som är ovan att använda geodata kan ta till sig den. Enligt henne är det rimligt att detta arbete görs genom Geodatasamverkan som samordnar hanteringen av geodataförsörjningen i Sverige.

– Bättre instruktioner skulle göra att den som hämtar hem geodata lättare kan börja använda den. Ett system som beroende på anställdas arbetsuppgifter kan föreslå vilka produkter användarna kan ha nytta av skulle göra det lättare för svenska myndigheter att synliggöra den tillgängliga informationen.

Kan leda till felaktiga beslut

Alla kommuner ska ha samma grundtjänster för sina medborgare och behöver fatta likartade beslut. Kommunerna använder mycket data i sitt arbete och det är naturligt att det är här insatser görs för att öka användningen, menar Elisabeth Häggquist. Dagens skillnad mellan hur kommunerna nyttjar tillgängliga geodata kan innebära sämre kvalitet på besluten, säger hon.

– Hur geologisk information används skiljer sig mellan samma typ av befattning mellan kommunerna. Det indikerar att det inte är samma processer även om de ska hantera samma frågor. Flera av de som deltagit i undersökningen uttryckte att de vill kunna känna sig säkrare i att de har rätt information när de sammanställer beslutsunderlag.

Kontakt

Elisabeth Häggquist, mobil 073-644 55 18.

 

Taggar