Linda Wårell och Jonas Forsberg
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Tvärvetenskap: framtida transportsystems klimatpåverkan

Publicerad: 11 juni 2020

I ett treårigt tvärvetenskapligt forskningsprojekt finansierat av Energimyndigheten ska forskare vid Luleå tekniska universitet studera tänkbara förändringar i framtidens transportsystem samt vilka konsekvenser dessa förändringar kan komma att få för individer och energisystemet.

Transportsektorn står för ungefär en tredjedel av utsläppen av växthusgaser i Sverige.  Samtidigt är transportsektorn en av de mest svårreglerade utsläppskällorna, särskilt vad gäller de privata hushållens transportbeteende. De politiska makthavarna har därför ett stort behov av effektiva styrmedel inom transportsektorn om Sverige ska klara sina klimatmål om nettonollutsläpp till år 2045.

Ska ta fram scenarier

Forskningsprojektet är ett samarbete mellan ämnena nationalekonomi och energiteknik. I ett inledande skede jobbar forskarna i samarbete med experter på bland annat Trafikverket och Energimyndigheten, med att ta fram olika tänkbara scenarier för hur den framtida transportefterfrågan kan komma att se ut.

Dessa scenarier är än så länge bara på skisstadiet, men några tänkbara framtidsvisioner som kan komma att analyseras i projektet är konsekvenserna av en ökad urbanisering, ökad digitalisering/automatisering i transportsektorn, demografiska förändringar och ökad miljömedvetenhet bland konsumenterna. Tänkbara framtida transportlösningar, exempelvis delningsekonomi där den enskilde inte äger sin bil utan hyr i bilpool on demand, finns också med som sannolika alternativ att analysera.

Utgår från genomgripande förändringar

Det är inte första gången som svenska forskare gör miljökonsekvensanalyser av transportlösningar. Nytt för projektet är att det utgår ifrån scenarier som antar genomgripande förändringar för hela transportsektorn, vilka analyseras både utifrån ett energisystem- och ett individperspektiv.  

– Med hjälp av energisystemmodellen kan vi analysera vilka lösningar som är mest kostnadseffektiva för att nå klimatmålen, samt hur de påverkar energisystemet i stort. Det är emellertid inte säkert att konsumenterna kommer att acceptera dessa lösningar, säger Jonas Forsberg, doktorand i energiteknik.

Transportlösningar som inte tas i bruk av konsumenterna kommer att vara verkningslösa. Det är mot den bakgrunden nationalekonomerna i projektet kommer att utföra enkätundersökningar om attityder till olika framtida transportscenarier samt hur dessa påverkas av bakgrundsvariabler som kön, inkomst, ålder och vistelseort. I ett senare skede kommer forskarna att titta på vilka konsekvenser det har för möjligheten att uppnå klimatmålen.

– Tidigare kvalitativa undersökningar indikerar bland annat skepticism till delningsekonomi och självkörande bilar. Vi är först med att göra en omfattande kvantitativ studie på området i Sverige och kan därmed se om resultaten från tidigare kvalitativa studier kan bekräftas, säger projektledaren Linda Wårell, biträdande professor i nationalekonomi.

Ska analysera fördelningsaspekter

Forskarna kommer även att analysera fördelningsaspekterna av de olika scenarierna.

– Förutsättningarna för att göra en klimatomställning i sitt transportbeteende är beroende av bland annat inkomst, samt om du bor i stad eller på landsbygden, säger Linda Wårell.

Forskningsprojektet ”Scenarieanalys av framtidens transporter - Konsekvenser för människor och energisystem” pågår under perioden 1 januari 2020 till 31 december 2022. Projektet har beviljats medel om 3 812 378 kronor.  Förutom Linda Wårell och Jonas Forsberg deltar Anna Krook Riekkola och Kristina Ek.