Hoppa till innehållet

Unik covidstudie av KOL- och astmapatienter

Publicerad: 1 juni 2022

I tre studier på över 270 000 personer med astma eller KOL från Luftvägsregistret i Sverige, har forskare undersökt vilka faktorer som har haft betydelse när personer med diagnostiserad astma eller KOL har vårdats på sjukhus eller dött i covid-19. Studierna är gjorda under första pandemivågen. Resultaten av samtliga studier är nu vetenskapligt publicerade och en av dem nyligen citerad i den anrika vetenskapliga tidskriften The Lancet. Studierna presenterades på Vetenskapens hus i Luleå.

Studien resulterar i rekommendationer till både patienter och sjukvården.

– Vår studie visar att det viktigt att de som inte mår bra i sin astma kontaktar vårdgivare och ser om eventuella behandlingsåtgärder behöver göras. Det är också viktigt att kontrollera sin lungfunktion med jämna intervaller. Gärna en gång om året vid okontrollerad astma och vart tredje år om astman är kontrollerad, säger Caroline Stridsman, docent vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet och specialistsjuksköterska, lung- och allergisektionen Sunderby sjukhus och registerhållare för Luftvägsregistret.

–  Våra resultat visar på betydelsen av att identifiera och behandla personer med okontrollerad astma. Om man har en allvarlig astma som inte är tillräckligt behandlad så har vi i våra studier sett att risken att bli svårt sjuk i covid-19 ökar. En viktig slutsats med betydelse för framtiden är därför att det är viktigt att man som astmasjuk får den behandling man behöver och får så kallad symtomkontroll, säger Johanna Sundbaum, lektor i medicinsk vetenskap vid Luleå tekniska universitet och bland annat specialistläkare i lungmedicin.

Omfattande registerstudier

Nyligen presenterades forskningsresultaten på Vetenskapens hus i Luleå. Till grund för covid-19 studierna som gjorts i samarbete mellan bland annat Region Norrbotten, Umeå universitet och Luleå tekniska universitet, ligger det nationella Luftvägsregistret med diagnostiserade KOL- och astmapatienter i Sverige från samtliga vårdnivåer. Studierna bygger på en samkörning och analys av data från flera olika register: Luftvägsregistret, Läkemedelsregistret, Patientregistret, Svenska IVA registret, Dödsorsaksregistret och Statistiska centralbyråns LISA register. Forskarna bakom studierna Caroline Stridsman och Johanna Sundbaum har samarbetat med sjuksköterskor och läkare inom KOL- och astmasjukvården över hela Sverige. 

Vilka faktorer orsakade svår covid-19?

Redan tidigt under covid-19 pandemin kunde man se att förutom manligt kön, hade personer med högre ålder, övervikt/fetma, högt blodtryck, diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar och vissa lungsjukdomar, ökad risk att drabbas av allvarligare sjukdomsförlopp i covid-19. I Sverige klassades i första pandemivågen inte patienter med astma och KOL som riskgrupper att drabbas av svår covid-19, endast om man hade en väldigt begränsad lungkapacitet.

Allt syntes inte i covid-19 statistiken

De båda forskarna misstänkte dock att flera av de svårt sjuka eller avlidna patienterna i covid-19 inte kopplats ihop med att de hade en diagnostiserad astma eller KOL. Det fanns få internationella eller nationella publicerade studier där man utgått specifikt från den gruppen patienter med diagnostiserad astma och KOL, för att undersöka risken av att drabbas av allvarlig covid-19 eller till och med avlida. Pandemin var dessutom i sin begynnelse.

Vilka faktorer hade betydelse för om en person med astma eller KOL blev allvarligt sjuk eller avled av covid-19? Det blev utgångspunkten i studierna som Johanna Sundbaum och Caroline Stridsman gjorde, och som möjliggjordes tack vare de unika register som finns i Sverige. De har kunnat lyfta ut intressanta faktorer ur de olika registren och jämföra dessa mellan patienter som fått svår covid-19, respektive inte, bland patienter med astma eller KOL. De har bland annat studerat sjukdomsrelaterade orsaker (som till exempel lungfunktion, behov av vård före pandemin, läkemedelsbehandling), rökning, samsjuklighet och sociala faktorer.

Några av studiens resultat

De genomförda studierna visar bland annat, att 0,5 % av patienterna med astma och 1,2 % av patienterna med KOL i Luftvägsregistret drabbades av svår COVID-19. I studierna kunde forskarna se att det var något fler personer med KOL än med astma som drabbats av svår covid-19, vilket kan förklaras av att patienterna med KOL hade en högre medelålder än patienterna med astma. Av dem som vårdades på sjukhus på grund av covid-19, avled 14 % av astmapatienterna och 29 % av patienterna med KOL. Det innebar att dessa patientgrupper inte löpte större risk som helhet att drabbas av svår covid-19.

Däremot, när olika faktorers betydelse för svår covid-19 studerades, påvisades ett tydligt samband mellan personer med okontrollerad astma, och ökad risk att få svår covid-19. Detsamma gällde för personer med högre symptombörda vid KOL.

KOL-studien publicerad i högt meriterad vetenskaplig tidskrift

För de KOL-patienter som insjuknade i svår covid-19, fanns ett samband mellan sämre lungfunktion och mer symptom av KOL-sjukdomen, och en ökad risk att drabbas av svår covid-19, ett forskningsresultat som är publicerat i högt meriterade European Respiratory Journal.

– Det är jätteviktigt att både astma och KOL-patienter med särskilda riskfaktorer identifieras, för att det är de som har störst risk att bli svårt sjuka i COVID-19, i den här patientgruppen säger Johanna Sundbaum.

Studierna finansierades av: Hjärt-Lungfonden, Astma och Allergiförbundet, Riksförbundet HjärtLung, samt Region Norrbotten som även är forskningshuvudman för projektet under ledning av Caroline Stridsman. Inom kort kommer föreläsningen från Vetenskapens hus att läggas upp som en länk på www.ltu.se.

Publicerade vetenskapliga artiklar

Inspelning från föreläsningen

Detta videoklipp har blockerats på grund av dina cookie-inställningar.
Acceptera marknadsföringscookies eller se videoklippet på Youtube.