Linda Sandström
Linda Sandström, doktorand vid Luleå tekniska universitet. Foto: Sofia Stridsman Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Sjuksköterskors upplevelser av traumalarm

Publicerad: 9 september 2016

Tillräcklig egen kompetens – men ibland en känsla av otillräcklighet. Det sammanfattar svenska intensivvårdsjuksköterskors upplevelser av att hantera traumalarm, som innebär att de får släppa all pågående verksamhet för en ännu mer akut situation.
Det visar en studie gjord av Linda Sandström, doktorand vid Luleå tekniska universitet.

Linda Sandström är specialistsjuksköterska inom operationssjukvård och doktorand i omvårdnad vid Luleå tekniska universitet. Hon gjort två delstudier inom ramarna för forskningsprojektet ”Att drabbas av trauma – det akuta skedet och livet efter en olycka”.

– Den befintliga forskning som finns om traumavård är ofta gjord ur rent medicinsk synvinkel och handlar om att mäta dödlighet, frånvaro från jobb och liknande. Men det går inte att se vägen till återhämtning för en svårt skadad patient som en rak bana som bara beror på medicinska faktorer. Saker som hur patienten uppfattar vården påverkar också återhämtningen. Det är viktigt att vi genom forskning får veta mer om hur vården fångar upp traumapatienterna och förbättrar vårdkedjan för dem, säger Linda Sandström.

15 sjuksköterskor intervjuade

I den ena delstudien, ”Experiences of nursing patients suffering from trauma – preparing for the unexpected”, har hon intervjuat 15 specialistsjuksköterskor på intensivvårdsavdelningen på ett mellanstort svenskt sjukhus, som har ungefär 300 traumalarm om året till följd av allvarligare händelser som bilolyckor, där den inkommande patienten eller patienterna misstänks ha allvarliga eller livshotande skador.

Delstudien visar att intensivvårdssjuksköterskorna känner sig trygga med sin utbildning och ger ett gott betyg åt den egna kompetensen och förmågan att hantera situationen när traumalarmet går. Sjuksköterskorna känner sig säkra vad gäller att utvärdera, prioritera och vidta de för situationen nödvändiga åtgärderna, för att traumapatienten ska få bästa möjliga vård. Men sjuksköterskorna kan samtidigt känna sig otillräckliga på andra sätt.

– När traumalarmet går får de lämna patienterna på avdelningen, som också är i stort behov av vård, och springa iväg. Även om det finns andra som täcker upp kan det göra att sjuksköterskan känner sig otillräcklig gentemot patienterna som är kvar på avdelningen. Känslan av att inte räcka till kan bero på faktorer som bemanning, hur väl kommunikationen i traumateamet fungerar eller bottna i svåra situationer, som att det är ett skadat barn som kommit in eller att det inte finns anhöriga att kontakta, säger Linda Sandström.

Får dela rum med andra

I studien framkommer också att sjuksköterskorna ser det som problematiskt att en traumapatient, efter det initiala omhändertagandet på akuten, ofta hamnar i samma rum som andra patienter när de slussas vidare till en avdelning för fortsatt vård eller övervakning. De andra patienterna kräver då också sjuksköterskans uppmärksamhet och det gör det svårt att ta sig tid för traumapatienten – och dennes anhöriga – som ofta är chockade.

– God traumavård kräver att resurserna är tillräckliga, så att det finns personal som täcker upp för patienterna på en avdelning. Det är annars lätt att sjuksköterskorna känner sig splittrade över olika behov som ska tillgodoses.

En annan slutsats från Linda Sandströms studie är vikten av att det finns forum för debriefing.

– Även om det ska finnas tid för det nyttjas den inte alltid. Det kan vara mycket på avdelningen och då förskjuts debriefingen, som bör ske ganska nära inpå en händelse. Det är viktigt att personerna i traumateamet får prata om hur de uppfattade situationen, om kommunikationen fungerade bra eller brast och om det finns åtgärder att analysera.

I en kommande studie ska Linda Sandström titta närmare på just debriefing och vilka insatser som finns för att stötta personal som vårdar traumapatienter.

– Jag ska göra en litteraturöversikt och se vad det finns för internationella studier om debriefing och vad som är bäst att rekommendera, säger hon.

I media

Taggar