Hoppa till innehållet

Utveckling och forskning tillsammans – hur då?

Publicerad: 28 juni 2021

Vårterminens sista seminarium inom UDiN handlade om samverkan.
– För att lyckas med samverkansprojekt, för att få en hållbar utveckling, behövs en ömsesidig vilja, att man lär känna varandras organisationer och strukturer, en förankring, och att de inledande förberedelserna tillåts ta sin tid, det vill säga att manegen krattas för ett framgångsrikt arbete, sa Ulrika Bergmark, professor i pedagogik, och Catrine Kostenius, professor i hälsovetenskap.

Malin Westling, skolchef i Piteå kommun, berättade med koppling till rubrikens temafråga om en mamma som inte frågade sin pojke vad han gjort i skolan idag, inte heller vad han lärt sig idag, utan istället vad han har frågat om idag. Pojken hette Albert i förnamn och blev senare en känd vetenskapsman. Att fråga, att söka och undersöka, är lite mer aktivt och utmanande. En bra grund för lärande, såväl för elever som lärare, menar Malin.

Ulrika Bergmark och Catrine Kostenius, båda forskare inom Flexitprogrammet, som finansieras av Riksbankens jubileumsfond, presenterade erfarenheter från sitt projekt ”PiteSkolforsk” och ”Hälsoskolan i Norrbotten”, som pågått de senaste åren. Flexitforskaranställningarna syftar till att bygga broar mellan akademi och olika organisationer samt underlätta kunskapsutbyte och stimulera samverkan.

Praktiknära forskning och utveckling

Med utgångspunkt i skollagen, att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, är det viktigt att lärare och rektorer utforskar sin egen praktik, får en ökad förståelse för uppdraget, inte minst genom att ställa frågor.
Ulrika Bergmark har inom sitt uppdrag jobbat från den strategiska till den praktiknära nivån med att stärka såväl teoretisk som praktisk kunskap om hur forskning kan integreras i skolan i Piteå. I mötet mellan den vetenskapliga grunden och den beprövade erfarenheten är ett vetenskapligt förhållningssätt gynnsamt för utvecklingen. Viktiga kompetenser som Ulrika framhåller är att kunna distansera sig, analysera, kritiskt granska, se samband och omsätta i praktiken.

Aktionsforskningsspiralen är ett bra exempel på hur det går att jobba konkret med vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Ulrika Bergmark betonar att inte glömma det avslutande steget, att sprida lärdomar för fortsatt utveckling. Här kan UDiN utgöra ett forum för spridning och dialog. Framgångsfaktorer för praktiknära forskning, till exempel aktionsforskning, är att de praktiska förutsättningarna finns, att den symmetriska och komplementära relationen råder med det ömsesidiga mötet med sina respektive bidrag till processen, och inte minst att det är professionens frågor som är utgångspunkt. Vanliga fördelar som lärare nämner enligt Ulrika Bergmark är att aktionsforskning är ett sätt att lyfta blicken, att man får distans till sin egen praktik, en kompetensutvecklings som stärker lärare och lärandet, och inte minst att professionen stärks.

Hälsa och lärande

Syftet med ”Hälsoskolan i Norrbotten” var att beskriva och förstå deltagande aktörers erfarenheter av hälsofrämjande arbetssätt för att främja barn och ungas hälsa, och att formulera en gemensam agenda för att öka kunskap om hälsa och bidra till jämlik hälsa i Norrbotten. Catrine Kostenius lyfter perspektivförskjutningen från att fråga var man har ont, till att fråga vad som får dig att må bra. Det handlar om att finna det främjande, det uppskattande, deltagande och gränsöverskridande.

Med utgångspunkt i elevhälsosamtal och öppna brev från elever genomfördes en stor workshop under namnet ”Tillsammans!”, där många aktörer samlades för att främja hälsa och lärande. Mående och lärande hänger ihop. Catrine Kostenius berättar om en elev, som på hemfärden från workshopen sa till sin rektor: ”Tänk att det finns så många vuxna som bryr som om hur vi mår”.

Framtida samverkan

Under ledning av Malin Westling avslutades seminariet med ett panelsamtal utifrån dagens kommentarer som gjorts i en padlet. Om vi vill gå från tomtebloss till blockljus behövs ett gemensamt fokus och engagemang, goda förutsättningar och inte minst handledning i arbetet. Ulrika Bergmark betonar att det är viktigt att manegen krattas, och Catrine Kostenius fyller på med vikten av att kroka arm.
De medverkande i panelen sammanfattade:
– Vi bör använda forum för utbyte , vi behöver bli bättre på att infoirmera och bjuda in varandra till arrangemang , och dela med oss av erfarenheter. 

Norrbottens samverkansråd  arbetar vidare med att sprida forskning, projekt , med mera .
Panelen konstaterade också att panedmin har gjort att många blivit bättre på att använda distansteknik, något som går att nyttaj framöver.
Seminarieserien UDiN återkommer till hösten med nya teman. Först ut är "Att leda för utveckling på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet" den 21 september. 

Text och bild: Björn Emmoth

 

Taggar