Hoppa till innehållet
Sanna Lohilahti Bladfält
Sanna Lohilahti Bladfält. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Moderna bilväxlar kan vara trafikfarliga

Publicerad: 6 april 2021

I moderna bilar används ofta elektroniska växelväljare istället för den gamla, mekaniska modellen där den är utformad som en joystick. Elektroniska växelväljare, så kallade shift by wire, har fördelen att de inte är lika tunga, att de kan placeras på andra ställen i bilen, samt att de kan ges en annan utformning, exempelvis en knapp eller ett rotationsvred. Nackdelen är att vissa modeller kan utgöra en fara i trafiken. I en ny avhandling i teknisk psykologi analyseras den nya tekniken och vad som kan göras för att få bukt med nackdelarna.

Medan mekaniska växelväljare alltid är polystabila finns för shift by wire-tekniken både polystabila och monostabila lösningar. Polystabila växlar stannar i det läge som föraren har valt. Monostabila fjädrar tillbaka till ett gammalt läge.
Tester vid Luleå tekniska universitet har visat att monostabil shift by wire kräver mer, rent kognitivt av föraren. I en inledande fältstudie lät Sanna Lohilahti Bladfält försökspersoner köra olika bilar med shift by wire på en körbana.

Risk för olyckor

Det visade sig att många av försökspersonerna hade svårt att hitta så fundamentala funktioner som hur man startar och väljer körriktning. Det kan få fatala konsekvenser. Det finns exempel på olyckor där förare har fastnat under järnvägsbommen och kört framåt istället för bakåt på grund av att växeln lades i fel läge.
– De flesta testpersoner presterar bättre när de får använda polystabila växelväljare. I den gamla joystickmodellen känner du med handen hur växeln jackar i rätt läge. Du får en direkt feedback. Hjärnan får information både visuellt och taktilt. Med monostabila shift by wire-växlar måste du titta på en display för att kontrollera vilket läge växeln ligger i, säger avhandlingens författare, Sanna Lohilahti Bladfält.

Måste lära nytt

Sanna Lohilahti Bladfält tror att det i framtiden kan bli vanligare att man hyr bil istället för att äga den. Om olika bilmodeller har olika växellösningar måste den som väljer att hyra lära sig funktionerna på nytt för varje hyrbil.
– Det skulle vara enklare och därmed säkrare om det fanns en gemensam standard. Det ska vara svårt att göra fel. Min förhoppning är att avhandlingen ska kunna bidra till att ta fram en ISO-standard som är anpassad till de nya shift-by-wire växelväljarna.
Men varför finns det så många olika växelväljare trots att trafiksäkerhetsproblemen är välkända i branschen? För att få ett svar på det gjorde Sanna Lohilahti Bladfält ett antal djupintervjuer med personer som jobbar med interaktionen människa – teknik i bilindustrin. Intervjuerna visade att beslutsfattarna ofta saknar tillräckligt information för att kunna fatta vissa beslut. Kunskap och information kan fås genom användarbarhetsstudier, men frågan är i vissa fall lågprioriterad och då saknas resurser för sådana studier.

Förståelse underlättar

När resurser som tid och pengar är bristfälliga, är vikten av sociala nätverk, såväl inom som utanför den egna organisationen extra viktiga. Det underlättar även om olika arbetsgrupper förstår varandras behov i arbetsprocesserna.
– Det är en fråga om tid och pengar, men även språkförbistring. De som jobbar med människateknik-interaktion har helt enkelt svårt att få gehör för sina synpunkter. En branschgemensam standard skulle sannolikt vara ett stöd för dem.

 

Sanna Lohilahti Bladfält

Sanna Lohilahti Bladfält, Universitetsadjunkt

Telefon: 0920-493386
Organisation: Teknisk psykologi, Hälsa, medicin och rehabilitering, Institutionen för hälsa, lärande och teknik