Hoppa till innehållet
HC Holmberg
H-C Holmberg, adjungerad professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet. Foto:Karin Sjöberg Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Virtuell träning ökar under pandemin

Publicerad: 23 mars 2021

Under pandemin har intresset för virtuell träning ökat stort. Såväl elitidrottare som amatörer använder den här träningsformen.
– Jag har tillsammans med tre andra forskare skrivit en artikel som publicerats i tidskriften Frontiers in Sports and Active Living. Den har blivit mycket uppmärksammad internationellt, säger H-C Holmberg, adjungerad professor i fysioterapi vid Luleå tekniska universitet.

Träningen sker på en cykel, till det krävs viss utrustning. Framförallt behövs någon form av skärm där banorna visas. Det går till exempel att välja att cykla genom London eller på exotisk landsbygd. Det är även möjligt att delta i lopp som arrangeras vid olika tider, det går också bra att cykla eller springa ensam.
H-C Holmberg har tillsammans med tre andra idrottsforskare från Tyskland, Kanada och England, skrivit en artikel för att undersöka risker och fördelar med den här träningsformen.
­– Virtuell träning har ökat explosionsartat i samband med covid-19, inte minst där det varit utegångsförbud, stängda gym och det inte har gått att resa för att träna, som är vanligt bland tävlingscyklister. Vår artikel är den första med en mer omfattande granskning, säger H-C Holmberg.

Motiverar till träning

Syftet med artikeln att identifiera styrkor och svagheter och framtida möjligheter och risker med den virtuella träningen.
– Uppenbara styrkor är att den motiverar till träning och tävling. Dessutom är den lättillgänglig, den kan genomföras i hemmet. Du kan cykla själv eller med andra, prova på flera olika banor i städer, på landsbygden och krävande bergsetapper, med olika väder- och vindförhållanden. Jag förstår att det har blivit populärt, jag tycker själv att det är kul.   
Till en början riktade artikelförfattarna in sig på elit- och motionsträning. Under arbetets gång såg de att det dessutom är en bra form av träning vid rehabilitering.
­– Även toppeliten använder det här, säger H-C Holmberg.

Cyberdopning förekommer

Vad det gäller framtiden ser forskarna i huvudsak fördelar med den här träningsformen.
– Teknologin är bra, men kommer att utvecklas ännu mer. Jag är övertygad om att den här träningsformen kommer att leva kvar i stor utsträckning även efter pandemin.
Vad det gäller risker är det bland annat att cyber-dopning och fusk dock har förekommit, till exempel med vikt och längd som utövaren matar in själv.
– Det arbetar man med nu för att förhindra. En annan risk är att högmotiverade användare och begränsad kunskap i träningslära gör att träningsbelastningen kan bli för stor. Den som tränat upp sin förmåga i inomhusmiljön behöver också lite extra teknikträning utomhus för att få ut sin fysiska förmåga i prestation och undvika incidenter. 

Digital coachning

Det här är ett exempel på hur teknologi kan var till hjälp inom idrotten och höja möjligheterna till fysisk aktivitet, enligt H-C Holmberg. I framtiden ser han möjligheter med den här träningsformen, som att kunna prova olika former av tävlingar och digital coachning med tränare. 
– Det finns en del att lära från e-sport om hur man kan engagera och motivera användare med olika typer av belöningar. För svensk cykel är det här dessutom en ny möjlighet att hitta talanger.

Hans-Christer Holmberg, Adjungerad professor

Organisation: Fysioterapi, Hälsa, medicin och rehabilitering, Institutionen för hälsa, lärande och teknik