Sju av tio hjärtstopp inträffar i hemmet och ett snabbt omhändertagande är bokstavligen livsviktigt. De som får en andra chans i livet vill att det ska vara gott att leva. Foto: Christer Kågström

Efter hjärtstopp ska livet vara gott

Publicerad: 23 december 2013

Bara en av 20 som får hjärtstopp överlever. Men de som räddats blir inte så rädda att åter drabbas att de är villiga att ändra livsstil, visar en doktorsavhandling vid Institutionen för hälsovetenskap, Luleå tekniska universitet.

Avhandlingen baseras bland annat på intervjuer med 13 personer som överlevt hjärtstopp, orsakat av infarkt, som inte inträffat på sjukhus mellan 1987-2007.

-Livet ska vara gott att leva och det är viktigt att ha roligt, sade de som jag intervjuade. De var medvetna om olika riskfaktorer som kunde påverka deras hälsa men valde ändå att ha grädde i såsen ibland, säger Ann-Sofie Forslund.

Hon är forskningssjuksköterska vid Norrbottens läns landsting och doktorand vid LTU.

Hjärtstoppöverlevare LTU
Ann-Sofie Forslund, doktorand vid LTU, har intervjuat 24 personer som överlevt hjärtstopp som inte inträffat på sjukhus. Svaren har fått henne att fundera på vårdens rådgivning till dem.

-De gjorde ett aktivt val och verkar tänka att "jag väljer att leva fullt ut så länge jag får vara med", säger hon.

Intervjuerna med personerna som överlevt har fått Ann-Sofie Forslund att fundera över vårdens rådgivning till personer som haft hjärtstopp.

-Vi försöker informera om vikten av en sund livsstil. Men perspektivet att livet ska vara gott att leva och kännas meningsfullt kanske också ska tas med. Hur ska vi få det att kännas viktigt för de här personerna att ändra livsstil, säger hon.

Samtliga 13 som intervjuades beskrev nästan ordagrant på samma sätt vad de varit med om.

- Jag har varit död och kommit tillbaka till livet. Och de säger: jag hade sån tur, tänk att någon klev fram och gav mig hjärt- och lungräddning, tänk om det hänt när min fru inte var hemma, tänk om det hänt när jag var ensam i skogen, och liknande. Alla kände en stor tacksamhet över att ha överlevt, säger Ann-Sofie Forslund.

Existentiella funderingar

I sitt avhandlingsarbete har hon också intervjuat elva personer som nyligen överlevt ett infarktorsakat hjärtstopp som inte inträffat på sjukhus. De intervjuades cirka en månad efter stoppet, därefter efter ett halvår och slutligen efter ett år.

Att ha räddats från döden hade gett upphov till existentiella funderingar hos dem. Vad är viktigt i livet, vad ska man prioritera?

-Sådant är inte så lätt att prata om för alla. Vården borde kanske lyfta frågan, exempelvis vid de återbesök som görs hos en sjuksköterska efter hjärtstoppet, säger Ann-Sofie Forslund.

Ingen rädsla

Hjärtstoppet hade inte gjort dem rädda för döden.

-Nej, ingen kände någon rädsla nu. Döden hade varit närvarande i deras liv, de var medvetna om att de inte skulle leva för evigt, men de var inte rädda, säger Ann-Sofie Forslund.

Den 14 februari 2014 disputerar Ann-Sofie Forslund med sin doktorsavhandling En andra chans till livet. En studie om personer som överlevt plötslig hjärtstopp.


Fakta: Överlevnaden har ökat
Av de omkring 10 000 personer som årligen drabbas av hjärtstopp som inte inträffar på sjukhus i Sverige är det bara cirka 500 som överlever.
Antalet som drabbas har minskat över tid, samtidigt som överlevnaden ökat något.
En förklaring till den ökade överlevnaden är att kunskapen om hjärt- lungräddning spridits i samhället.

Fakta: Åtta av tio var män
Ann-Sofie Forslunds forskning bygger på uppgifter som hämtats från den så kallade MONICA-studien i norra Sverige och från intervjuer med personer som överlevt hjärtstopp utanför sjukhus.
80 procent av de som ingår i forskningsstudierna är män, 20 procent kvinnor.
Sju av tio hjärtstopp inträffar i hemmet.