Hoppa till innehållet
halktest
Enbart tekniska tester räcker inte för att ta fram svensk standard för vinterskor och halkskydd. Foto: Luleå tekniska universitet

Äkta människor sätter standard

Publicerad: 22 september 2015

Trafikverket har gett uppdraget åt Luleå tekniska universitet att utreda om det går att utveckla en svensk standard, och kanske en nordisk och europeisk standard för vinterskor, sulor och halkskydd. De senaste testerna visar att det krävs mer än rent tekniska undersökningar.

– Till skillnad från standarder normalt, behöver vi ha med riktiga människor när vi testar vinterskor och halkskydd, säger Glenn Berggård, forskare inom trafikteknik vid Luleå tekniska universitet.

I Sverige tvingas varje år omkring 10 000 män och 15 000 kvinnor uppsöka sjukvård på grund av skador vid fall på snö och is. Personer skadade i fallolyckor på snö och is har svårare skador och längre konvalescenstid jämfört med fotgängare som faller på barmark. Samhällets kostnader för fallolyckor på snö och is är minst dubbelt så stor som kostnaden för vinterväghållningen. Trafikverket vill därför identifiera metoder och hjälpmedel som kan förebygga fallolyckor vintertid och göra det möjligt att promenera säkert, året runt.

Människor testar på vinterunderlag

Vintern 2014/ 2015 gjorde forskare vid Luleå tekniska universitet en tvärvetenskaplig studie för att få fram kunskap om hur framtida standardiserade tester ska kunna utformas. Den stora slutsatsen som nu är fastställd, från dessa tester, är att forskarna anser, att det ska ingå människor som gör fysiska tester av vinterskor och halkskydd för att ta fram en svensk standard. Tekniska undersökningar av skor och halkskydd när det gäller material, friktion, och funktion i förhållande till vinterunderlag och temperatur räcker inte. Människor rör ju på sig.

Försökspersonernas omdömen av egenskaper utgör därför, enligt Luleåforskarna, den viktigaste kunskapen idag om vad som är bra eller dåligt med vinterskor och halkskydd och bör därför ingå i en standard.

– Vi vill dock kunna mäta det försökspersonerna upplever. Det vill vi göra bland annat genom att pröva att utföra halktester med accelometer som vi fäster på foten och höften på våra försökspersoner. Då kan vi mäta hur stora hastighetsförändringarna är, det vill säga hur väl en person kan parera när han eller hon halkar på olika underlag med olika skor och halkskydd, säger Glenn Berggård.

När en person halkar vill foten fortsätta där den egentligen skulle stanna. Förmågan för en person att glida med när han eller hon halkar, avtar ju äldre personen är. Betydelsen av bra vinterskor och halkskydd ökar därmed, enligt Luleåforskarna, med stigande ålder.

Bakom den tvärvetenskapliga forskningsrapporten Konsumenttester av vinterskor och halkskydd står fyra forskare vid Luleå tekniska universitet: Peter Rosander, forskare inom Trafikteknik, Glenn Berggård, Agneta Larsson, forskare inom Fysioterapi och Gunvor Gard, professor inom Fysioterapi.

Kontakt

Glenn Berggård

Glenn Berggård, Universitetslektor, Avdelningschef

Telefon: 0920-491711
Organisation: Arkitektur, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser