Monica Nordström
Monica Nordström, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet. Foto: Lars Andersson Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Kön och genus färgar vårt språkbruk

Publicerad: 27 september 2018

Genus och kön har påverkat och fortsätter påverka vårt språk och språkbruk. Sedan urminnes tider har det kvinnliga könet och feminina attribut klätts i negativt laddade ord, samtidigt som det maskulina framhävs som positivt.

– Det finns oerhört många negativa ord om kvinnor, det kan handla om allt från hur de låter till hur de ser ut. Man får leta betydligt längre för att hitta några maskulina motsvarigheter, om det ens finns, säger Monica Nordström, universitetslektor vid Luleå tekniska universitet.

Språkbruk format av en manlig blick

Under rubriken ”Kan ingen få tyst på den där sladderbaggen?” föreläste Monica Nordström på den årligt återkommande Europeiska språkdagen på universitetet. Exempel på att traditionellt kvinnliga attribut ofta benämns och laddas negativt finns det gott om.

– Det latinska ordet för livmoder är hyster, så när en kvinna blev upprörd så ansågs det ha samband med hennes livmoder. Hon var således hysterisk. Synonymer till hysterisk är överspänd och neurotisk, att det skulle finnas ett manligt organ som skulle anspela på att män var överspända eller neurotiska finns inte. Män blir arga eller rasande men de blir aldrig hysteriska, berättar Monica Nordström och tar upp terminologin kring prostitution som ett exempel på ett språkbruk tydligt format av en manlig blick.

– Uttrycket glädjeflickor känner vi alla till. Men vem är det egentligen som gläds? Knappast den som säljer sin kropp. I en mer organiserad form finns bordeller och på bordeller finns en bordellmamma som pysslar om sina flickor. Men var är bordellpappan? Hör gärna av er om ni hittar honom.

Könsord kodas olika

Även kön i en mer bokstavlig mening kodas ofta olika. Det manliga könsorganet har otaliga namn och de allra flesta kan användas i en positiv mening.

– Det innebär att när man tycker synd om någon säger vi inte ”den stackaren har verkligen stake” Lika tokigt blir det om någon som lyckats väl får höra ”milda tider vilken fitta hen har”, däremot fungerar ordet fitta alldeles utmärkt som svordom.

Detta språkbruk är inte enbart en historisk företeelse utan pågår än i dag. Glädjande nog utbildas lärare och skådespelare, inte lärarinnor och skådespelerskor, vid Luleå tekniska universitet men Monica Nordström påvisar att mycket av det könskodade språkbruket fortfarande lever kvar.

– Ett talande exempel är måndagens debatt i riksdagen där det tog en hel dag att utse en grupp talmän, varav tre av fyra till slut var kvinnor. Detta har inte med genus eller kön att göra utan handlade mer om politiskt spel men det faktum att riksdagens arbete leds av en talman berättar att när den posten inrättades var det otänkbart att den skulle innehas av en kvinna. I dag vore det kanske klädsamt att tänka sig att riksdagens arbete leds av en ordförande.

Kontakt

Nordström, Monica - Universitetslektor

Organisation: ÖVRIGT, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-492109

Taggar