Theres Brännmark
Theres Brännmark, universitetsadjunkt vid Luleå tekniska universitet Foto: Lars Andersson Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Genuskodning mest till besvär

Publicerad: 28 april 2017

Har den så kallade sexusböjningen fortfarande en betydelse för det svenska språket? Svaret på den frågan är nej enligt Theres Brännmark, universitetsadjunkt och svensklärare vid Luleå tekniska universitet.

– Sexusböjningen har ingen betydelse när det gäller förståelsen. Jag förstår precis lika bra om du säger det nya eller det nye statsrådet. Så min slutsats är att genuskodningen mest verkar ställa till med besvär i skriftspråket, säger Theres Brännmark på den årliga grammatikdagen på universitetet.

Ointressant med kön

Sexusböjning kallas det när man bland annat byter ut adjektivändelsen a mot ett e, när referenten är av manligt kön, till exempel ”den glade mannen” eller ”den svenske kungen”.

– Men så enkelt är det inte och jag tror faktiskt inte att det bara är jag som tycker det är svårt. Mestadels så tänker jag inte på det men ibland så hamnar man i en situation när man funderar på den rätta böjningen och varför det ska böjas just så, säger Theres Brännmark och fortsätter.

– Det är inte alltid så att vi beskriver en man eller en kvinna i en situation. Ibland är det faktiskt helt ointressant och det kanske är en könsneutral referent som vi vill beskriva på något sätt. Vänder man sig då till svenska akademiens grammatikbok så ser vi att maskulinumböjningen är den vi använder som könsneutral referent: ”Den genomsnittlige lulebon” eller” bäste åhörare”. Men fortsätter man läsa så ser vi att det går lika bra att använda det könsneutrala a, så man kan lika gärna säga den genonsnittliga lulebon, om det nu finns någon sådan.

Ett seglivat fenomen

Theres Brännmark tycker sig märka av en förändring både i attityd och praktiskt användande av sexusböjningen.

– Som alltid med språk är det en ständig förändringsprocess och en tendens är att e-böjningen börjar ta mer plats. Inte minst när det gäller neutrumord: ”Det ansvarige statsrådet” är ett sådant exempel. Vi ser också att offentliga personer som Margot Wallström allt oftare refereras till som ”Sveriges nye utrikesminister” fast det enligt språkreglerna ska böjas med a. Reglerna är tämligen flytande. Valen vi gör beror på stilistiska skillnader, regionala skillnader och allas högst personliga uppfattning. Man väljer helt enkelt olika, säger Theres Brännmark som tror att vi kommer få leva med en oklar bild av vad som faktiskt är språkligt rätt.

– Sexusböjningen är ett seglivat fenomen.Det här har hållit på sedan den fornsvenska tiden och är en rest av det gamla kasus- och genussystemet. Det återstår att se om e-böjningen tar över mer och mer eller om den här smått kaosartade möjligheten att välja mellan -a eller -e kommer att bestå.

 

Kontakt

Theres Brännmark

Brännmark, Theres - Doktorand

Organisation: Svenska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-493632

Taggar