Tecknade serier kan stödja skolundervisning

Publicerad: 11 december 2017

Serietidningar och serieböcker har inte haft samma litterära status som annan tryckt litteratur. Konstformen är dock på stark frammarsch och forskning vid Luleå tekniska universitet visar att serier med fördel kan användas i skolundervisningen.

– Det har tidigare funnits en tanke om att det lite barnsligt eller skamligt med att läsa serier. Men den svenska serieläsningen och serielandskapet är i radikal förändring. Idag utkommer inte bara kommersiella välkända serier som Kalle Anka och Fantomen utan det är framförallt de alternativa serierna för lite äldre ungdomar och vuxna som fått en boom, säger Anna Nordenstam, professor vid Luleå tekniska universitet.

Stort användningsområde för serier i skolan

I en tid när ungdomar påstås läsa allt mindre böcker ser Anna Nordenstam serier som ett sätt att nå nya och ovana läsare i skolundervisningen.

– Serier kan läsas från många olika håll och man kan tänka sig ett stort användningsområde för serier som estetiska uttrycksformer. Dels kan man lära sig om serier och om olika teman som de behandlar. Dels kan elever lära sig av serier genom att kombinera estetiska uttrycksformer från andra ämnen. Just det är väsentligt i skolans arbete i lägre åldrar, där man kan rita egna serier. Men också på högstadiet och gymnasiet kan elever både läsa och analysera seriernas texter och bilder. Det handlar förstås inte bara om att läsa och analysera serier, utan även de äldre eleverna kan teckna serier och till exempel omvandla en novelltext eller roman till en ny serie, berättar Anna Nordenstam och fortsätter.

– Serier kan också användas för att gestalta aktuella ämnen som hur det är att vara människa som lämnar sitt hemland och kommer till ett nytt. Det finns många serier som behandlar detta, exempelvis Shaun Tans Ankomsten, Marjane Satrapis Persepolis eller Daria Bogdanska Wage slaves. Den senare handlar om löneslaveri i Sverige idag.  Det är en socialrealistisk skildring från dagens tuffa arbetsmarknad helt tecknat i svartvitt.  Men det viktiga är, vilket lärare också säger, att bilden av ungdomar som ointresserade läsare är fel. Barn och ungdomar läser visst, exempelvis serier av olika slag. Men när vi frågar barn och ungdomar om deras läsande så menar vi inte alltid serier utan andra sorters texter.

Humor och ironi som vapen

Anna Nordenstam och Margareta Wallin Wictorin, docent vid Karlstad universitet, har ett pågående projekt där de undersöker svenska feministiska serier från 1968 fram till idag. Det som började som en smal subkulturell rörelse är idag att betrakta som mainstream.

– Nu får feministiska serietecknare litterära priser och det finns en ständigt växande krets läsare. Serierna av Liv Strömqvist, Nanna Johansson, Sara Granér till exempel har fått en mer framskjuten plats på bibliotek och de uppmärksammas i de stora tidningarna. Och precis som de tidigare feministiska serierna kännetecknas dessa av att vara uppstudsiga, samhällskritiska och roliga. Humor, ironi och satiren är ett vapen mot samhällets maktcentra, säger Anna Nordenstam.

Kontakt

Anna Nordenstam

Nordenstam, Anna - Professor tillika ämnesföreträdare, Ämnesföreträdare

Organisation: Svenska med didaktisk inriktning, Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-491316

Taggar