Workshop med fokus på nyanlända elever

Publicerad: 25 januari 2017

Den 9 januari 2017 träffade 20 lärare i engelska från Boden, Luleå, Piteå och Råneå personal från Flerspråkscentrum i Luleå forskare som arbetar med lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet för att diskutera de särskilda behoven hos elever som nyligen anlänt till Sverige

Dessa elever kämpar redan med att lära sig svenska vilket väcker frågor om hur och när man ska undervisa engelska. Dessutom har många av dessa elever en mycket varierande bakgrund vilket också måste beaktas när man planerar hur man kan integrera dem i skolan och hur man tillämpar kurs- och läroplaner.

Ber personal vid universitetet om råd

Professor Lydia Kokkola förklarar att workshopen arrangerades som svar på direkta frågor från lärare i länet. 

– De flesta frågorna berörde forskningsrön om tillvägagångssätt och oron som lärare gett uttryck för sträcker sig från vilken den bästa tiden är för att införa engelska i undervisningen, till de bästa typerna av material eller specifika frågor om undervisning av ordkunskap och gruppövningar.

– Problemet är att den forskning som finns inte direkt kan svara på denna typ av frågor, dels för att det finns för många faktorer inblandade för att göra generaliseringar om denna heterogena grupp, och dels för att denna formulering skulle kräva jämförelser av grupper vilket är oetiskt, berättar Lydia Kokkola.
Där forskning däremot kan hjälpa till, förklarar Kokkola, är med att förstå vilka faktorer man måste ta hänsyn till och konsekvenserna av detta för klassrumsundervisning.

100 års erfarenhet av undervisning

Susanne Karmefjord och Ingrid Lövgren från Flerspråkscentrum i Luleå presenterade gemensamt de rättsliga krav som specificeras i den nya skollagen i koppling till dessa elevers särskilda behov och rättigheter. De påpekade att när man talar om "nyanlända" elever, tenderar de flesta att anta att flertalet är asylsökande, varav några kommer från regioner där de inte har haft tillgång till utbildning under sin flykt från en krigszon. Sådana elever kan mycket väl vara traumatiserade och i behov av psykologiskt stöd. Före kriget, har vissa av dessa haft tillgång till utmärkt utbildning medan andra inte har haft någon tillgång till utbildning alls. Denna grupp är ganska stor, men det finns också många andra typer av nyanlända elever i den svenska skolan. Vissa är barn till högutbildade föräldrar (som exempelvis gästforskare vid LTU) och för dessa barn kan det vara viktigare att lära sig engelska än att lära sig svenska. Andra barn kan ha svenska föräldrar men räknas till gruppen efter att ha bott utomlands under längre perioder.  Genom att påpeka detta ville Karmefjord och Lövgren få alla att förstå att en organisatorisk lösning inte passar alla.

För närvarande finns det ingen finansiering till forskning inom detta område, men den berörda personalen vid LTU är så engagerade i att arbeta vidare i frågan tillsammans med lärare i regionen att de kommer att anordna en serie workshops. Eller som Lydia Kokkola påpekade:

– I det här rummet har vi har över 100 års erfarenhet av undervisning och vi har mycket att lära av varandra. 

Nästa seminarium kommer att äga rum den 7:e Juni klockan 14.00 och det kommer att handla om den dokumentation och det kartläggningsmaterial som kan användas av lärare för att avgöra hur undervisningen kan utformas för att bäst möta de nyanlända elevernas behov. 

Kontakt

Lydia Kokkola

Kokkola, Lydia - Ämnesföreträdare

Organisation: Pedagogik språk och Ämnesdidaktik, Institutionen för konst, kommunikation och lärande
Telefon: 0920-493045