Hoppa till innehållet
provtagning
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Förbättrad kunskap om små avloppsystem

Publicerad: 17 oktober 2022

Den 21 oktober 2022 försvarade Brenda Vidal sin doktorsavhandling ”Små avloppssystem – Funktion, hållbarhet och implementering” vid Luleå tekniska universitet. Opponent var Prof. Günter Langergraber från University of Natural Resources and Life Sciences (BOKU Wien, Österrike), betygsnämnden bestod av Talis Juhna (Riga Technical University, Latvia), Berit Balfors (KTH, Sverige) och Gustaf Olsson (Lund universitet, Sverige).

Syftet med avhandlingen är att bidra till kunskap om små avloppssystem när det gäller reningseffektivitet, hållbarhetsaspekter och implementering på kommunal nivå. Avhandlingen utforskar också de historiska och samtida sammanhang som har format och fortsätter forma den befintliga avloppssektorn och dess dominans av storskalig centraliserad hantering av avloppsvatten. Även hinder för implementering av alternativa, innovativa sanitetslösningar med högre potential för resursrecirkulering har studerats.

Undersökningen av 16 fullskaliga markbäddar och minireningsverk visade på hög fosforavskiljning (>92%) för markbäddar med efterföljande alkaliska fosforfilter medan sex av elva undersökta minireningsverk inklusive kemisk fällning eller alkaliska fosforfilter visade på >78% fosforreduktion. Kväveavskiljningen var generellt låg i minireningsverken, bland annat på grund av låg temperatur. Höga halter av indikatorbakterier från de flesta anläggningarna mättes upp och överskred ofta EU:s badvattendirektivs gränser för utmärkt vattenkvalitet gällande intestinala enterokocker och Escherichia coli. Avloppsvattnet från två reningsverk (12-30 PE) analyserades även för organiska miljögifter. De uppmätta nivåerna av läkemedel låg inom intervallet eller högre än tidigare rapporterade halter i avloppsvatten från konventionella avloppsreningsverk, vilket inkluderade antiinflammatoriska medel, β-blockerare, ACE-hämmare, antiepileptika och antidepressiva medel. Däremot var utsläppskoncentrationerna av ftalater lägre än de som tidigare rapporterats.

Hållbarhetsaspekter studerades med en scenarioanalys som jämförde nio alternativ för enskilda avloppslösningar. Resultaten indikerade att källsortering av BDT-vatten (bad, disk och tvätt) och klosettvatten alternativt urinsortering var de mest hållbara alternativen när rening och recirkulering av näringsämnen prioriterades högt. En konventionell markbädd eller infiltrationsbädd var de mest hållbara alternativen när rening och återföring av näringsämnen var mindre prioriterade, och i kombination med kemisk fosforrening, när CO2-utsläpp, energianvändning och energiåtervinning var viktiga aspekter.

Planering av avloppsvattentjänster studerades i en intervjustudie med yrkesverksamma. Den allmänna trenden att välja centraliserade lösningar, närhelst det är tekniskt möjligt, genom att ansluta avloppsledningar till ett huvudreningsverk bekräftades. Skäl som nämnts av intervjupersonerna var bland annat det centrala systemets robusthet, drift- och underhållaspekter samt skydd av recipienter. Identifierade barriärer som hindrar implementering av alternativa sanitetslösningar med fokus på resursåtervinning rör lagstiftning (brist på krav och lagtolkning), teknik (omogen teknologi, osäkerheter), organisation (brist på initiativ, kompetens och erfarenhet) samt ekonomi (finansiella begränsningar, brist på incitament). Alternativa avloppssystem med högre resursåtervinningskapacitet (t.ex. källsorterande system) har fått mindre uppmärksamhet och institutionellt stöd ur ett historiskt perspektiv (1974-2015), och deras brister uppmärksammades ständigt under den studerade perioden.

Brenda Vidal

Brenda Vidal, Forskningsassistent

Telefon: 0920-493574
Organisation: VA-teknik, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser