Hoppa till innehållet
byggarbeten Östra Länken
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

I vilken utsträckning bör man samordna förnyelse av VA-ledningar och vägar i bostadsområden?

Publicerad: 9 december 2020

Att ta tillfället i akt att lägga om en vattenledning när avloppsledningen som ligger bredvid behöver bytas ut (eller vice versa) är en utbredd praxis i Sverige, och som ofta är samhällsnyttig. Detta utförs vanligtvis med schakt och medför att vägöverbyggnaden byts ut i processen.

Att vägförvaltaren vill bygga om en gatusträcka kan också vara anledning till att VA-huvudmannen bestämmer sig för att byta ut gamla ledningar, även om dessa kunde ha använts att antal år till, för att det kan vara kostnadseffektivt. Varje förnyelseåtgärd som planeras att göras på en infrastruktur kräver en utredning för att bestämma om annan närliggande infrastruktur också ska åtgärdas. En samordningspolicy är dock nödvändig för att säkerställa att dessa utredningar är konsistenta och tillsammans bidrar till uppfyllelsen av de samhällsmål som kommunen har.

För att utvärdera hur en samordningspolicy påverkar hållbarhetsindikatorer krävs att både synergieffekter i form av t.ex. delade schaktkostnader och negativa effekter i form av förkortade livslängder övervägs.

En metod och ett digitalt verktyg som tar hänsyn till dessa effekter har utvecklats av Dag&Nät i projektet REKO ”Resurseffektivt koordinerat underhåll och förnyelse av gator och VA-ledningar”. REKO är ett projekt inom ramen för InfraSweden2030 och finansieras av Vinnova. Verktyget modellerar årliga ekonomiska, miljömässiga och sociala kostnader för att möta förnyelsebehovet av både avlopp, vatten och väginfrastruktur för olika samordningsgrader. Samordningsgrad hanteras i modellen med ett samordningsfönster, d.v.s. hur många år man accepterar att tidigarelägga förnyelse av ledning eller vägöverbyggnad för att samordna insatserna.

Resultat av studien för Luleås bostadsgator
Resultat av studien för Luleås bostadsgator. Båda indikatorerna avser förnyelse av VA-ledningar och vägöverbyggnad. Ett samordningsfönster på 0 år betyder ingen samordning och systematisk användning av schaktfria metoder, medan ett värde av 100 år betyder motsatsen.

Metoden har tillämpats på Luleås bostadsgator. Total reinvestering samt växthusgasutsläpp under perioden 2020-2120 har beräknats för olika storlek på samordningsfönstret, mellan noll och hundra år. Resultaten (se figur) indikerar att båda de utvärderade indikatorerna når ett minimum vid en viss samordningsgrad (samordningsfönster motsvarande 40 respektive 25 år). De totala växthusgasutsläppen blir högre vid hög samordningsgrad (över 60 år) än om ingen samordning hade skett. En vetenskaplig artikel håller på att färdigställas som beskriver metoden och resultaten mer i detalj.

Youen Pericault

Youen Pericault, Doktorand

Telefon: 0920-493528
Organisation: VA-teknik, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser