Hoppa till innehållet
Utmanande-Taggar-Graffitti-LTU-2013a.jpg
Tagg. Fotokälla: sxc.hu

Utmanande taggar

Publicerad: 2 oktober 2013

Känns namnen Banksy, Keith Haring eller Nug igen? I så fall är du en kännare av konst, eller kanske av graffitti. Debatten om vad som är konst eller skadegörelse fortsätter att utmana men kanske är en omvärdering på ingående.

- Det finns ett stort behov av forskning kring gatukonstens betydelse i dagens stadsmiljöer. Både i ett bevarandesyfte och i ett utvecklingsperspektiv. För närvarande deltar LTU i en ansökan om Mellanrummens värde som ska belysa ekonomiska, sociala, demokratiska och kulturella aspekter av graffiti. Syftet är att belysa och stärka alternativa värden över vad som skapar en attraktiv stad, säger Björn Ekelund, forskare vid Avdelningen för arkitektur och vatten.

Tomas Örn, doktorand vid Avdelningen för arkitektur och vatten, forskar på energieffektivisering av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i kallt klimat. Men vid sidan av detta har han ett stort intresse för gatukonst, graffiti, där han försöker kartlägga allt från trender, juridik och historik.

- Just nu forskar jag på frågan utanför tjänsten på LTU. Jag tittar närmare på graffitins kulturhistoriska betydelse och dess funktion i stadsrummet. I början av september pratade jag på Critical Legal Conference i Belfast, och tog upp hur graffitimålningen Fascinate kan förstås som kulturhistoriskt värdefull, och hur nolltoleransen mot graffiti hindrar att den k-märks. Jag presenterade det första gången i februari på en konferens om kulturarv på Stockholms auktionsverk och Södertörns högskola. En vetenskaplig artikel baserad på föreläsningen kommer förhoppningsvis att publiceras i en antologi senare under vintern. Graffiti var också en del av mina arbetsuppgifter på Riksantikvarieämbetet och Stockholms stadsmuseum där jag arbetade med frågan om k-märkning av graffiti, säger Tomas Örn.

Fascinate_målad_1989.jpg
Fascinate 1989. Fotokälla: Creative Commons open work

Vad gör graffitti intressant?

- Graffiti och gatukultur engagerar många, framför allt unga, människor. De och deras kulturella uttryck och betydelse i samhället måste tas på allvar. Graffiti är också ett subkulturellt uttryck som delvis ifrågasätter majoritetssamhällets normer och idé om hur samhället ska vara. Därmed sätter det fingret på frågan om vem som har rätten att göra avtryck i det offentliga rummet och vem som inkluderas i den offentliga historien.

- Historia och bevarande används ofta för att markera vem som ingår i en gemenskap och vem som inte gör det. Men det kan också användas tvärtom, som ett sätt att utmana dessa föreställningar. Att bevara och k-märka fenomen som utmanar rådande normer är ett sätt vara normkritisk och ifrågasättande. Till skillnad mot det traditionella bevarandet som snarare bekräftar befintliga hierarkier och ideal. K-märkning kan alltså vara ett sätt att göra sin röst hörd. Både arbetarrörelsen och kvinnorörelsen har skrivit sin historia för att skapa sig inflytande över gemensamma beslut.

- Att skapa och omformulera stadsrummens betydelse är därför också en demokratisk handling som antikvarier, stadsplanerare och beslutsfattare måste lära sig att hantera. Risken är annars att många riskerar att hamna utanför de beslut som fattas maktens korridorer och i värsta fall diskrimineras.

Brandsläckare-Graffitti-LTU.jpg
Schablonmålning brandsläckare. Fotokälla: sxc.hu

Varför är graffiti så kontroversiellt?

- Graffiti definieras genom att det är ett privat och osanktionerat uttryck i ett sammanhang där det annars inte är lagligen eller på annat sätt av samhället accepterat. När det gäller skadegörelse är det ett brott och utmanar både äganderätt och majoritetsbeslut. Många menar också skadegörelse skapar otrygghet eftersom det indikerar en avsaknad av social kontroll. Men föreställningarna om vad som anses vara otryggt är något som ständigt förändras. Det är just dessa föreställningar som graffitin utmanar.  Jag tycker också det är viktigt att betona att kopplingen mellan kriminalitet och graffiti inte har något vetenskapligt eller sakligt stöd. Det finns ingen forskning eller liknande som stöder tesen att graffiti leder till droganvändning eller att laglig graffiti leder till olaglig graffiti, nolltoleransen mot graffiti är snarare baserad på en ideologi än forskning och sakkunskap.

Graffitti-Lulea-2013-Renberg-LTU.jpg
Utmanande taggar - Luleå 2013.

Finns det "bra graffitti" och sådant som bara är skadegörelse?

- En olovligt utförd målning av Ernst Billgren är lika mycket skadegörelse som en graffitimålning utförd av en anonym graffitimålare. Däremot finns det en större allmän acceptans för vissa kulturella och konstnärliga uttryck medan andra har en mindre acceptans. Graffiti och graffitikonstnärer möts ofta av intolerans. Detta är dock inte en juridisk fråga utan en diskussion som ska föras i samhället i stort.

vemod.jpg
Vemod, Luleå 2011

Är toleransen för graffitti större idag än för 20 år sedan?

- Stockholmspolitiker har uttalat att bevarandet av en lagligt utförd graffitimålning leder till ökad kriminalitet vilket endast kan förstås som intolerans mot en estetik ett visst sätt att vara i det offentliga rummet. Det är till exempel ingen som argumenterar mot bevarande av kyrkor och att de skulle leda till ökad kristendom eller att bevarandet av kungliga slott skulle leda vidmakthållandet av adelns privilegier, trots att Sverige är en sekulär folkvald demokrati, avslutar Thomas Örn.

Kontakt

Forskningsämnet Arkitektur