Hoppa till innehållet
Nacksta deponi i Sundsvall snöåret 2018
Nacksta deponi i Sundsvall snöåret 2018. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Workshop – Snödeponier

Publicerad: 1 juni 2020

För många kommuner i Sverige är stora de-centrala snödeponier för lagring av urban snö en viktig del i snöhanteringen vintertid. De stora snödeponierna medför emellertid årligen en enorm transport av snö. Smältvatten från snödeponier innehåller dessutom liknande föroreningar som dagvatten och smältvattnet rinner idag ofta obehandlat ut i sjöar och vattendrag.

I maj i år anordnades en workshop kring snöhantering i stadsmiljö och snödeponiernas roll i den kommunala dagvattenhanteringen. Över 50 deltagare från miljö-, vatten- och gatukontor vid ett antal kommuner, entreprenörer och andra intressenter från hela Sverige deltog. Målet med workshopen var att diskutera fördelar och utmaningar med dagens snöhantering, samt undersöka lösningar som möjliggör stadsnära kombinerade ytor för snölagring och dagvattenhantering.

Under workshopen presenterades ett antal snölagringslösningar från olika kommuner. Därefter diskuterades de olika lösningarna i smågrupper och deltagarnas resonemang och slutsatser summerades sedan i helgrupp. En viktig slutsats från workshopen var att stora decentrala snödeponier fortfarande är viktiga i snöhanteringen och svårt att komma bort från.

Även om mer stadsnära lösningar för lagring av snö skulle utvecklas så är utrymme en begränsning i städer. Vid vintrar med riklig snömängd så finns det inte tillräcklig lagringsplats i städer och då är snödeponier en trygghet som kan fungera som en ”back-up”. I dag saknas det dock tydliga krav på rening av smältvatten varpå graden av smältvattenrening från deponier skiljer stort mellan olika kommuner. En önskan som uttrycktes var därför tydligare regler för snödeponier och hårdare krav på rening som lösning för att minska föroreningsmängden från smältvattnet. En annan slutsats var att det är viktigt att vid nybyggnation av stadsdelar ta in dagvatten och snöhantering i ett tidigt skede av stadsplaneringen eftersom det är platsbrist som begränsar möjligheten till snölagring.

Workshopen avslutades med en utblick framåt och en förhoppning om att se snö mer som en resurs. Att ge snö en högre status medför också en ökad vilja att hantera snön på ett annat sätt än vad som görs idag. Kanske kan urban snö delas upp i klasser beroende på renlighet där viss snö kan nyttjas till den lokala pulkabacken. Smältvatten kanske kan nyttjas till bevattning, fjärrkyla eller som kylvatten i industrin. Möjligheterna är många bara vi väljer att se dem!

Workshopen var en del av Luleå kommuns doktorand Emelie Hedlund Nilssons forskning om multifunktionella ytor för dagvattenhantering i kallt klimat och finansieras av DRIZZLE.

Emelie Hedlund Nilsson

Emelie Hedlund Nilsson

Emelie Hedlund Nilsson, Kommundoktorand

Organisation: VA-teknik, Arkitektur och vatten, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser