Jordbävning i norra Sverige mars 2016

Jordbävning i norra Sverige mars 2016

Publicerad: 8 april 2016

Sent på kvällen den 19 mars inträffade ett jordskalv i norra Sverige med epicentrum cirka 4 mil ut i Bottenviken mellan Piteå och Skellefteå. Enligt Sveriges Nationella Seismiska Nätverk vid Uppsala Universitet nådde jordbävningen 4,1 på Richterskalan vilket är ovanligt stort i modern tid.

Vi ställer tre frågor till forskare på Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser vid Luleå tekniska universitet om orsak och verkan för ett skalv som detta.

Vad orsakade jordbävningen?

–  Jordbävningar i Sverige beror ofta på landhöjningen där berggrunden sakta lyfts uppåt efter den senaste istiden som pressade ner berggrunden. Rörelsen skapar spänningar i berggrunden som byggs upp tills den plötsligt brister och det uppstår ett jordskalv. Strax efter istiden när landhöjningen var som snabbast skedde mycket kraftiga jordbävningar. Numera går landhöjningen mycket långsammare men är som störst i Bottenviken vilket orsakar att vi fortfarande har mindre skalv i Norrbottens kustregion. I andra delar av världen orsakas jordskalv huvudsakligen av att jordskorpan är uppdelad i tektoniska plattor som sakta rör sig på grund av strömningar i jordens inre. Rörelserna sker inte alltid med jämn hastighet utan friktionen mellan plattorna gör att stora spänningar kan byggas upp och sedan genererar ett jordskalv när en plötslig rörelse sker, säger Olof Martinsson, forskare inom malmgeologi vid Avdelningen för geovetenskap och miljöteknik.

Hur bra klarar vår infrastruktur jordbävningar i denna storlek?

–  När vi bygger vår infrastruktur använder vi säkerhetsfaktorer som omfattar inverkan av såväl kända som okända belastningar. Det innefattar belastningar till följd av jordbävningar med relativt liten magnitud. Vi vet från flera genomförda studier och erfarenheter från områden med jordbävningar att deformationerna blir mycket små i välbyggda konstruktioner av typen dammar och byggda slänter. Deformationerna är av storleksordningen millimetrar och har ingen betydelse för dammsäkerheten, säger Jan Laue, professor i geoteknik vid Avdelningen för Geoteknologi.​

Finns risk för jordbävningar av den storlek vi sett i Haiti och Kina även i Sverige?

–  Man kan inte säga att det aldrig kommer att inträffa en större jordbävning i Sverige, men den forskning och de mätningar som gjorts visar att vår del av världen har en mycket stabil berggrund. Jordklotet är uppdelat större och mindre så kallade tektoniska plattor och det är mellan dessa plattor som högriskområden för jordbävningar ligger. Skandinavien ligger mycket stabilt sett ur ett geologiskt perspektiv, säger Pär Weihed, professor inom Malmgeologi.

Nedan en länk till en Europeisk seismisk karta där de mest utsatta områdena visas i rött. Det framgår tydligt att norra Sverige inte är ett högriskområde för större jordbävningar:

Olof Martinsson

Martinsson, Olof - Universitetslektor

Organisation: Malmgeologi, Geovetenskap och miljöteknik, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Telefon: 0920-493669
Rum: F839 - Luleå»
Jan Laue

Laue, Jan - Professor tillika ämnesföreträdare

Organisation: Geoteknik, Geoteknologi, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Telefon: 0920-491288
E-post: jan.laue@ltu.se
Pär Weihed

Weihed, Pär - Professor, Prorektor

Organisation: Malmgeologi, Geovetenskap och miljöteknik, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Telefon: 0920-493987
Rum: B275 - Luleå»

Taggar