Iskrafter mot fartygsskrov testas av forskarna vid Luleå tekniska universitet i samband med att bogserbåten Viscaria tar in fartyg i Luleås hamn. Foto Aniket Patil Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Isforskning ger bättre sjöfart

Publicerad: 12 mars 2015

Krafter av is mot fartygsskrov kan påverka såväl manövrering av fartyg i tjock is som båtarnas bränsleåtgång och därmed också miljöpåverkan. I ett forskningsprojekt vid Luleå tekniska universitet, i samarbete med den svenska skeppsprovningsorganisationen SSPA i Göteborg, håller ett simuleringsprogram för islaster på att utvecklas.

Lennart Fransson isforskare
Lennart Fransson isforskare vid Luleå tekniska universitet

- Vi vill utveckla en simuleringsmodul med målet att den ska kunna användas i utbildningen av fartygsbefäl där iskrafterna mot fartygsskrovet ska kunna simuleras numeriskt. Nyttan med det är till exempel att man ska kunna manöverera fartyget in och ut från kaj med rätt motorkraft i förhållande till iskrafterna. Det i sin tur påverkar givetvis hur mycket bränsle som förbrukas, säger Lennart Fransson, isforskare vid Luleå tekniska universitet. 

Hör mer av Lennart Fransson och forskningsprojektet

Bogserbåten Viscaria i Luleå hamn
Istester görs med hjälp av bogserbåten Viscaria i Luleå hamn

Under hela vårvintern pågår tester av iskrafter med hjälp av den kraftiga bogserbåten Viscaria. När ankommande och avgående fartyg i Luleås hamn ska bogseras och lägga till vid kaj är forskarna med och gör sina tester. Lennart Fransson, Victoria Bonath, doktorand i konstruktionsteknik och Aniket Patil industridoktorand i samma ämne, hämtar in data från bogseringen som innebär att mäta motståndet som den brutna isen ger mot fartygsskrovet. Det sker på lite olika sätt, bland annat direkt vid bogseringen men även med hjälp av en speciell ”ishåv” som forskarna konstruerat som kan mäta istjocklek och vikt. 

Forskarna ser över ishåven
Lennart Fransson och Ulf Stenman Complab ser över ishåven

Förutom att mäta islasterna hämtas även isblock upp för att analyseras i universitetets Complab där forskningsingenjör Ulf Stenman sköter testerna. Nyttan med forskningen är inte bara direkt relaterad till hur man manövererar fartyget i is utan även hur man kan höja kvalitén i klassning av isgående fartyg.

- Det innebär att ett simuleringsprogram på ett mer exakt sätt än tidigare ska kunna slå fast vilka motorkrafter som behövs för en viss istjocklek. På så sätt kan till exempel motorkapacitet för ett fartyg av en viss isklass mer exakt bestämmas, för på många fartyg idag är motorerna betydligt starkare än de skulle behöva vara. Det innebär onödigt höga investeringskostnader och dessutom högre miljöförstörande utsläpp, säger Lennart Fransson. 

 

Kontakt

Taggar