Rymdteknik gör nytta på jorden
Rymdtekniken kan ge oss en lägesbild av klimatförändringar och planetens hälsa. I norra Sverige finns en infrastruktur med forskning, utbildning och industri som i nära samverkan bidrar till den gröna omställningen.
Rymdforskning gör nytta genom att övervaka miljö- och klimatförändringar. Med data från satelliter kan vi få snabb information om alltifrån bränder, torka och avverkning av regnskogar, till oljeutsläpp och isars tjocklek. Data är avgörande för att veta hur klimatförändringar ser ut, och vilka åtgärder som ger effekt.
– Vi bygger satelliter för att demonstrera och utveckla den här rymdtekniken. Kirunas arktiska miljö är en unik plats för detta, den är både känslig och glesbefolkad och förändringar märks väldigt snabbt. En del av förändringarna sker snabbare än vi förväntat oss, säger René Laufer, professor i rymdtekniska system vid Luleå tekniska universitet.
Forskningen sker i nära samverkan med andra forskningsområden, till exempel atmosfärsvetenskap, artificiell intelligens och produktinnovation. Inom atmosfärsvetenskapen handlar det om att förstå hur atmosfären fungerar, och hur klimatet påverkas av olika faktorer. Att rymdfältet idag är integrerat med artificiell intelligens och maskininlärning är något nytt som René Laufer beskriver som avgörande för utvecklingen framöver. Traditionellt har satelliterna skickat data till jorden för analys, men med dagens stora mängd satelliter är det inte möjligt.
– Vi tittar på hur vi kan använda maskininlärning för att förbättra databearbetningen ombord så att det i stället är resultaten som skickas ner. Det kommer att ge oss bättre satelliter för jordobservationer, säger han.
Norra Sverige – en perfekt rymdbas
Anna Öhrwall Rönnbäck, professor i produktinnovation vid Luleå tekniska universitet, säger att tack vare rymdcampus, närheten till rymdbasen Esrange och ett nära samarbete med rymdföretag kan de tillämpa sin forskning i design och produktutveckling på rymdområdet.
– Vi använder våra möjligheter och resurser för att bidra till den snabba omställning som krävs mot en hållbar planet. I det arbetet forskar vi exempelvis på hur konstruktörer och ingenjörer kan designa satelliter och andra rymdprodukter så att de blir lätta att underhålla och återbruka.
Både René Laufer och Anna Öhrwall Rönnbäck säger att det är särskilt utmanande att lösa frågan om återvinning i rymden. Generellt gynnar därför resultaten även andra teknikområden. Hon beskriver norra Sverige som en perfekt plats för att bedriva forskning och affärsutveckling kopplat till rymden, en plats som lockar människor från hela världen. Universitetet bidrar till att utveckla det ekosystemet i Sverige och EU. Samarbetet med svenska rymdaktiebolaget Swedish Space Corporation, SSC, raketmotortillverkaren GKN och många andra rymdteknikföretag ger studenter och forskare möjlighet att jobba med satelliter och annan rymdteknik i skarpa projekt, säger hon.
– Vi kan utveckla metoder för att bygga, skicka upp och ta ner samt återanvända. Det finns också goda möjligheter för den som vill starta rymdföretag och vi har många tidigare studenter och doktorander som gör det, säger hon.
[/ltu/acoolerfuture]
[/research/subjects/product-innovation]
[/research/subjects/Rymdtekniska-system]
[/edu/program/TCHPA]
[/research/subjects/Atmosfarsvetenskap]
[/edu/program/TCRYA]
[/edu/program/TCHPA]
[/edu/program/TMDIA/TMDIA-Tillampad-AI-master-1.211918]
[/edu/program/TMRDA/TMRDA-Rymdfarkostdesign-master-1.83579]
[/edu/program/TMRRA/TMRRA-Rymdvetenskap-och-rymdteknik-master-1.76948]
[https://spacedatalab.se]
