LTU Shechtman
Paret Shechtman föreläste för studenter på LTU Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Entreprenörskap och affektivt lärande

Publicerad: 12 december 2012

Under tisdagen besökte 2011 års Nobelprisvinnare i kemi Dan Shechtman och professor Zipora Shechtman LTU och gav två intressanta föreläsningar.

Nobelprisvinnaren i Kemi 2011, Dan Shechtman föreläste på LTU. Foto: Peter Olofsson
Nobelprisvinnaren i Kemi 2011, Dan Shechtman föreläste på LTU. Foto: Peter Olofsson

Många studenter, anställda och allmänhet samlades för att lyssna på  Dan Shechtman när han talade om ” Technological Entrepreneurship - a Key to World Peace and Prosperity”.

– De nationella resurserna kommer att minska över hela världen i framtiden. Endast med hjälp av innovation och teknologiskt entreprenörskap kommer vi att kunna skapa en hållbar ekonomi som hjälper oss att överleva, menade Dan Shechtman.

Teknologin är enligt honom framtidens hopp och samhället och skolans roll bör därför också vara att uppmana ingenjörer och forskare att starta egna företag och bli drivande personer i samhället. Ett land måste skapa en grogrund, en bas för så många nystartade företag (start-ups) som möjligt och då krävs det att vissa grundläggande krav uppfylls som Shechtman presenterade:

  1. God grundutbildning till alla samhällsklasser i befolkningen
  2. Bra ingenjörs- och forskarutbildningar.
  3. Bra stöd från regeringen gällande långsiktig grundforskning och tillämpad forskning
  4. En fri och rörlig marknad som skapar incitament för forskare att förverkliga företag
  5. Ingen korruption som hindrar marknaden och skapar ojämn konkurrens

– Dessa är fundamentala krav för att nystartade företag ska kunna blomstra i ett land, sade Dan Shechtman under föreläsningen.

Men det krävs mer för att nå den absoluta toppen. Enligt Dan Shechtman måste samhället genomsyras av en entreprenöriell samhällsanda där företag ses som en nytta och tillgång av medborgarna.

– I England kan man allt om cricket och hyllar cricket men pratar sällan om nyttan av företagande. I Israel där jag lever är den entreprenöriella andan högre vilket syns på antalet nystartade företag, sade Dan Shechtman.

Under föreläsningen påpekade nobelprisvinnaren också att många gånger så riktar sig kurser om entreprenörskap till fel målgrupp.

– Vem är det som lär ut entreprenörskap i dag? Det finns en klyfta mellan högre akademisk kunskap och entreprenörer. Entreprenöriell kunskap måste nu ut till experterna, de som är ingenjörer och forskare.

Öppen kurs för studenter

Som exempel lyfte Dan Shechtman fram sin egen skola Technion, the Israel Institute of Technology, där han har hållit i en kurs i entreprenörskap i 27 år.

– Kursen är öppen för alla studenter på skolan och består av ett antal föreläsningar där betydande företagare kommer och föreläser i ett öppet forum. Salen rymmer 300-600 personer och den är fullsatt varje gång. Efter varje föreläsning måste studenterna skriva en sammanfattning. Inga prov eller examensarbeten krävs men sammanfattningen och närvaron är obligatorisk och det krävs att man deltagit på minst tio föreläsningar för att få godkänt på kursen.

Vilka är det då som får föreläsa för studenterna? Dan Shechtman menar att det är viktigt med urvalet och listade tre grupper som han tycker bör finnas med.

  1. Lyckade företagare som agerar som exempel och goda förebilder
  2. Nystartade företagare så att studenterna får uppleva deras kamp och lära sig av deras misstag
  3. Branschfolk som advokater, patenthandläggare och ekonomer som ger gods tips och råd.

– Det är viktigt med bra förebilder i samhället. De flesta av oss har förebilder, även om vi ibland inte vågar erkänna det ens för oss själva. Studenterna måste kunna se att man kan lyckas på egen hand. Föreläsarna ska inte vara företagare som föddes med guldsked i munnen eller fick ärva pappans företag.

Och påpekade Dan Shechtman, man bör aldrig använda sina egna, nära vänners eller närståendes pengar i sin affärsidé.

– Du kommer att förlora vänner, ditt företag och dina egna pengar.

Det är okej att misslyckas

En stor del av nystartade företag misslyckas nämligen. Och det är okej så länge man lär sig av misstagen.

– I vissa kulturer är det fult att misslyckas. Det är också viktigt att lära sig att misslyckas. Att misslyckas är okej. En person som har misslyckats med två företag har lärt sig av sina misstag och kommer inte att misslyckas på samma sätt med sitt tredje företag.

Dan Shechtman listade därefter vad han anser är ett bra sätt att hitta pengar på.

  1. Strategiska partners och långsiktiga investerare
  2. Änglar; människor med djupa fickor och ett intresse för forskning och nya produkter
  3. Bootstrapping, dvs. gör det själv med hårt slit och mycket arbetstimmar
  4. Riskkapital fick sista plats då det tenderar att koncentrera på en kortsiktig avkastning

Rektor Johan Sterte tackade sedan för föreläsaren på ett skämtsamt manér:

– Kanske lyckas vi omvandla Luleå och Norrbotten från att tänka på ishockey till att tänka i en mer entreprenöriell anda.

Det personliga lärandet

Efteråt klev professor Zipora Shechtman upp  och talade om ämnet ” What makes the student successful?” och inledde med ett citat av den amerikanske psykologen Carl Rogers som syftade på att det är enbart hjärna och kropp som går till skolan – men att känslor lämnas kvar i hemmet.

Hon fortsatte och argumenterade för att det kognitiva lärandet måste utvecklas till att även innefatta känslor och övergå till ett affektivt lärande.

Den nuvarande skolan skapar klassrum med attitydproblem som beror på låg tolerans och respekt, aggressiva studenter, inslag av våld och mobbing, hög konkurrens och höga förväntningar, dåligt föräldraansvar, mångfald och kulturkrockar och framförallt lärare som inte är redo att möta dessa problem, enligt Zipora Shechtman.

– Skolor fokuserar mycket på kognitiv intelligens men emotionell intelligens är lika viktigt. En skola som innefattar emotionell intelligens i utbildningen kommer att hjälpa eleverna att få förståelse, empati, interpersonliga färdigheter, integritet och självkontroll som kan hjälpa till att stävja problemen i klassrummet.

Hon menade att utbildningsväsendet måste sätta ett högre värde på personliga värderingar i skolan och efterlikna modeller som används i till exempel litteraturanalys och humanistiska ämnen.

Hjälper begåvade barn

Enligt de studier som hon genomfört så visade också resultaten att en affektiv inlärningsform, med fokus på känslor, hjälper barn med inlärningssvårigheter men också, överraskande nog, barn på väldigt hög prestationsnivå.

– Begåvade barn är inte så annorlunda. Nära en fjärdedel av de begåvade barnen i studien uppvisade socioekonomiska svårigheter eller inlärningssvårigheter, säger Zipora Shechtman.

Ett mer personligt lärande skulle förbättra resultat för barnen i båda ändarna och hjälpa att förbättra skolresultat för alla barn i allmänhet då stökiga barn också skapar koncentrationssvårigheter hos andra.

– Barn som blockeras av inre oro har svårt att fokusera på sina studier och om skolan kan hjälpa dem att tala ut och komma till ro med emotionella problem så skapas en bättre läromiljö för alla, säger Zipora Shechtman.

Zipora Shechtman gav en föreläsning om affektivt lärande.
Zipora Shechtman gav en föreläsning om affektivt lärande.

Taggar