Lyckosam rehab av gruvområden

Publicerad: 19 september 2017

Det finns goda möjligheter att skapa intressanta och spännande områden där det tidigare funnits gruvor och industrier. Med rätt idé och ekonomisk strategi går det att hitta långsiktiga lösningar så att de vanligtvis höga kostnaderna för sanering av industriområden blir ekonomiskt, socialt och ekologiskt lönsamma.

– Om man redan när gruvan är aktiv, börjar tänka på hur området ska se ut efteråt, har vi nog mycket att tjäna på det. Det gäller såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt, säger Sven Knutsson, professor inom geoteknik vid Luleå tekniska universitet.

I England och Tyskland finns många erfarenheter från nedläggningar av stora kolgruvedistrikt med allt vad det har inneburit för omgivande samhällen som kan hamna i en ond spiral av arbetslöshet, missbruk och social misär i ett ekologiskt förorenat landskap. Men det går att bryta den onda spiralen. Om detta föreläste bland annat Friedrich von Bismarck, Senior Mine Closure Expert och tidigare samordnare för Europas största gruvrehabiliteringsprogram i det forna Östtyskland.

 

Friedrich von Bismarck Foto: Richard Renberg
Friedrich von Bismarck Foto: Richard Renberg


– Kolgruvedistrikten i det Östtyskland som förenades med väst var något man kan beskriva som motsatsen till miljövänliga, sa Friedrich von Bismarck.

Men trots usla förutsättningar har man i Tyskland, till en kostnad av dryga 10 miljarder euro, lyckats konvertera landskapet till att attraktivt naturområde dit folk nu återvänder. Man har planterat mer än 100 miljoner träd, skapat sjöar och vattendrag i det tidigare industriområdet. De som idag betalar bäst för mark i området är jägare som vill få tillgång till de rika bestånden av hjort och vildsvin. Även varg har återvänt till området för första gången på hundra år.

Hur ser förutsättningarna ut i Sverige?

Men är goda exempel från Tyskland och England överförbara till Sverige? Här har vi istället stora naturområden och få människor.

– Jo, vi har stora landområden och lite människor i Sverige, men trots det har vi konflikter kring hur mark ska nyttjas. Gruvor finns en viss tid. De öppnar och nyttjar under drifttiden ett visst markområde. Områdets storlek och placering har godtagits av samhället genom avvägningar som gjorts ibland annat mark- och miljödomstolen. När malmen är utbruten ska området efterbehandlas så att inga farliga och miljöstörande ämnen läcker ut. Men hur området ska se ut har vi ännu inte funderat särskilt mycket över. Till vad kan, och ska, det användas? Kan man skapa något som kan ge sysselsättning efter att gruvan upphört? säger Sven Knutsson.

Han menar att de människor som arbetar i gruvan ofta bor i samhällen i närheten och de är naturligtvis intresserade av att ha en utkomst även sedan gruvan inte längre finns. Har man en idé om hur området ska se ut i en framtid, kan man medan gruvan är i gång se till att material placeras på rätt sätt med en gång.

– Om det till exempel ska vara en kulle på ett visst ställe kan man se till att denna skapas medan gruvan är i drift. Då är det varken dyrt eller komplicerat och material behöver inte flyttas ännu en gång, säger Sven Knutsson.

Sven Knutsson menar vidare att exemplen från England visade på möjligheter hur man kan skapa hållbara ekonomiska lösningar för förvaltning och övervakning av gamla gruvområden, samt hur dialog kan ske med berörda människor. Det kan vara en inspirationskälla för oss i Sverige. Exemplen från Tyskland visade hur man kan skapa något som genererar arbete och inkomster till gamla gruvområden efter att gruvan upphört. Även detta kan tjäna som inspiration för oss, även om vi naturligtvis ofta även har en rennäring att ta hänsyn till. I dessa fall ska områdena anpassas till de förutsättningar som råder för denna näring.

Inbjudna presentatörer och inspiratörer var Euan Hall, Chief Executive at The Land Trust, UK, Peter Whitbread-Abrutat, Owner of Future Terrains, UK, Friedrich von Bismarck, Senior Mine Closure Expert, former coordinator of Europe’s largest mine rehabilitation program, Germany, Matt Baida, Landskapsarkitekt LAR MSA, Cedervall Arkitekter AB, Erika Skogsjö, Energi- & hållbarhetsansvarig Svemin och Tove Hägglund, Naturmiljöstrateg Enetjärn Natur.

I media

Sven Knutsson

Knutsson, Sven - Professor

Organisation: Geoteknik, Geoteknologi, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser
Telefon: 0920-493312