Keynotes och rektorsdialog

Keynotes
 

Suzanne Brink, Hague University of Applied Sciences

Suzanne Brink

Suzanne Brink är universitetslektor och ämnesföreträdare för industriell design vid fakulteten för teknik, innovation och samhälle vid Hague University of Applied Sciences. Hon leder CDIO arbetet för fakultetens tolv program. För närvarande forskar hon om principer för innovativ utformning av läroplaner som syftar till att möjliggöra studenternas färdighetsutveckling och minska underprestation i högre designutbildning. Med examen i industriell design från Delft University of Technology och examen i utbildningsvetenskap från Leiden University använder hon sig av metoder från forskning om undervisningsdesign för att utvärdera programutveckling. Detta betyder att hon arbetar med läroplansutveckling utifrån olika och komplementära perspektiv.

En designmetod för läroplans innovation: Integrerade flexibla inlärningsmål, aktiviteter och utvärdering

Innovativt lärande och samskapande för studenter är en naturlig utgångspunkt för industriell design, det gäller att leva som man lär när man utvecklar kursplanen. Och det handlar om att undersöka de senaste internationella insikterna, definiera en gemensam vision, låta alla intressenter delta i rätt ögonblick, använda kreativa och användarcentrerade metoder, divergera och konvergera, underlätta anpassning och arbeta iterativt mot den senaste versionen av design.

 

Den läroplansutveckling jag kommer att presentera resulterade således i en flexibel, integrerad läroplanstruktur, där äganderätten till lärandeprocessen gavs tillbaka till studenterna och lärare omdefinierade sitt jobb till att vara kombinerade experter, medskapare, medelever, facilitatorer/ coacher och nätverkare. Det resulterade i ett integrerat pedagogiskt system, baserat på CDIO, bestående av flexibla inlärningsaktiviteter, sammanhang, innehåll och till och med flexibla lärandemål, planering och utvärdering. Hållbarhet och socialt ansvarsfull teknik förblev grundläggande för programmet. De val, möjligheter och hinder som stöttes på i detta specifika fall kommer att vara liknande i läroplansutvecklingen i Europas högre ingenjörsutbildning.

Dag Wedelin

Dag Wedelin

Dag Wedelin är professor vid institutionen för data- och informationsteknik på Chalmers. Han har en bakgrund inom optimering och AI, och är ansvarig för avdelningen Data Science och AI. Dag har under lång tid engagerat sig i att utveckla olika ingenjörsutbildningar på Chalmers, bland annat kring hur man kan stärka sambandet mellan teori och praktik inom matematiken, och hur man kan utveckla studenternas kreativitet.

Hur kan vi utveckla studenternas matematiska kreativitet?

Jag vill dela med mig av mina erfarenheter kring att undervisa i matematiskt tänkande, modellering och problemlösning, samt hur man kan lära ut sådana komplexa förmågor. Här vill jag också betona betydelsen av att studenterna tillägnar sig ett undersökande arbetssätt, att de förstår att de kan komma långt med sitt eget tänkande, och vad vi som lärare behöver göra så att det verkligen blir så. Jag kommer också att beskriva hur vi integrerat kurser av detta slag i olika utbildningar, inklusive ett kommande grundutbildningsprogram i Globala System.

 

Johanna Lönngren

Johanna Lönngren

Johanna Lönngren är postdoktor vid Institutionen för Naturvetenskapernas och matematikens didaktik vid Umeå universitet. Hon har en examen som Civilingenjör från Lunds tekniska högskola, men har sedan dess forskat på ingenjörsutbildning. Johanna disputerade 2017 med en avhandling om hur ingenjörsutbildningar bättre kan förbereda studenter för att hantera komplexa hållbarhetsproblem, så-kallade ”wicked problems”. Hon brinner för att sammankoppla forskning och praktik och har hållit ett flertal seminarier och workshops med ingenjörsutbildare i Sverige, USA och Belgien.

Wicked problems i ingenjörsutbildningen

Framtidens ingenjörer kommer att behöva bidra till att hantera komplexa hållbarhetsproblem, till exempel klimatförändringar och resursbrist. Den typen av problem kallas ibland på engelska ”wicked problems” eftersom det inte är möjligt att hitta perfekta lösningar för dem. För att våra studenter ska kunna bidra till att hantera dessa problem behöver vi som lärare bli bättre på att förbereda dem för att hantera den osäkerhet och de intressekonflikter som kännetecknar wicked problems. Under min presentation kommer jag att prata om följande frågor: Vad är det som är speciellt med wicked problems? Vad behöver våra studenter lära sig för att kunna hantera dem? Och hur kan vi undervisa om det och bedöma studenternas lärande?

 

Rektorsdialog

 

Stefan Bengtsson

Stefan Bengtsson

Stefan Bengtsson är rektor och VD för Chalmers tekniska högskola sedan augusti 2015. Han är professor i fasta tillståndets elektronik, med forskningsfältet inom mikro- och nanoelektronik. Utöver anställningar vid Chalmers har han varit rektor vid Malmö högskola samt gästprofessor vid Institute National Polytechnique i Grenoble. Stefan Bengtsson är vice ordförande i SUHF och ledamot av IVA.

För Bengtsson är utbildning universitets viktigaste uppgift och utbildningen ska vara studentcentrerad, förankrad i stark forskning och ske i nära kontakt med arbetslivet. Den ska lägga grunden till förmågan för ett fortsatt livslångt lärande och en framgångsrik yrkeskarriär.

 

Johan Tysk

Johan Tysk

Johan Tysk vicerektor för teknik och naturvetenskap vid Uppsala universitet och professor i matematik med en doktorsgrad från UCLA. Från första juli är Tysk president för Nordtek, en sammanslutning av universitet och högskolor i Norden och Baltikum med omfattande teknisk utbildning.

Allt högre krav och förväntningar ställs på våra ingenjörer: djup teknisk kompetens och breda ämneskunskaper, förståelse för samhälleliga konsekvenser av teknisk utveckling och samtidigt en förmåga att verka som entreprenör. Globaliseringen ökar konkurrensen men också möjligheterna för våra ingenjörer. Den allt snabbare tekniska utvecklingen ökar samtidigt behovet av ett livslångt lärande. Mycket finns att diskutera för att vi bäst ska kunna utbilda framtidens ingenjörer!

 

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor vid Luleå tekniska universitet.  Foto: Foto: Tomas Bergman

Birgitta Bergvall-Kåreborn

Birgitta Bergvall-Kåreborn är rektor för Luleå tekniska universitet sedan december 2017 och professor i informatik. I sin forskning har hon bland annat varit med att utveckla det så kallade Living Lab-konceptet. 

”Som rektor för ett tekniskt universitet vet jag hur viktiga ingenjörerna är för samhälls- och teknikutvecklingen. Utan ingenjörer hade vi inte haft det samhälle vi har idag. Ingenjörskonsten är avgörande för att vi ska klara den stora omställning vi står inför och nå hållbarhetsmålen. Jag hoppas att fler unga människor ska inse att de, genom att utbilda sig till ingenjör, kan vara med och bidra till det. Vill du rädda världen, bli ingenjör – och arbeta gärna i basindustrin. Där går det att göra verklig skillnad, genom att jobba för hållbar råvaruförsörjning och vara med och utveckla nya produkter och tjänster.”

 

Viktor Öwall

Viktor Öwall

Viktor Öwall är professor i elektronikkonstruktion och sedan 2015 rektor för Lunds Tekniska Högskola, LTH, vid Lunds Universitet. Efter civilingenjörsexamen från LTH fortsatte Öwall som forskarstuderande och efter en postdoc vid UCLA återvände han till LTH för forskning och utbildning inom elektronik med inriktning mot trådlös kommunikation. Öwall har innehaft befattningar som studierektor, prefekt och till sist dekan.

Ingenjörsutbildningarna fylls med ständigt nya ämnen när den tekniska utvecklingen fortskrider. Öwall är dock övertygad om att vi måste verka för att våra studenter även förstår det samhälle de skall verka i och får med sig andra värden. Så skapar vi framtidens ingenjörer!