Nils Almqvist
Nils Almqvist är professor i experimentell fysik vid Luleå tekniska universitet. Foto: Tomas Bergman Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Nils Almqvist, professor i experimentell fysik

Publicerad: 30 oktober 2018

Nils Almqvist drivs av nyfikenhet. En lång karriär med många roller ledde slutligen till experimentell fysik. Idag handlar hans forskning bland annat om att använda svepprobmikroskopi för att undersöka material till nästa generations solceller.

Nils Almqvist känner sig både som ingenjör och forskare. När han började studera läste han först civilingenjörsprogrammet inom samhällsbyggnad vid Luleå tekniska universitet. Sedan skiftade intresset och han bytte till teknisk fysik vid KTH. Efter utbildningen jobbade han som reaktorfysiker vid kärnkraftverket i Forsmark.

Metod som revolutionerat nanoteknologin

Det var först efter ett antal år i yrkeslivet som han fortsatte sin akademiska bana på Luleå tekniska universitet. Till en början fokuserade han på teoretisk fysik, men efter att han fått möjlighet att experimentera med svepprobmikroskopet på universitetet valde han att byta inriktning ytterligare en gång. 

– Det var nyfikenheten för forskning och intresset för att undervisa som drev mig tillbaka till akademin. Sedan upptäckte jag det här fantastiska instrumentet som till och med kunde avbilda enskilda atomer. Jag kom också in i en tid när jag kunde skapa intressanta samarbeten med andra forskare och hela tiden driva utvecklingen framåt.

Svepprobmikroskopi är en metod som känner av topografin i olika ytor. Metoden har revolutionerat nanoteknologin och tilldelades nobelpriset i fysik 1986. I sin forskning ägnar Nils Almqvist sig framför allt åt tre typer av mätningar – biomaterial, avancerade nanomaterial och att mäta kraftväxelverkan mellan olika partiklar. Under sin karriär har han använt svepprobmikroskopet för att undersöka allt från hur aminosyrorna som driver på Alzheimers sjukdom växer i realtid till hur olika processer kan användas för att tillverka pellets av järnmalm med önskade egenskaper.

– Vi arbetar väldigt brett och tillsammans med många andra discipliner. Det här är ren grundforskning. Vi undersöker olika ytor för att se hur de fungerar och beskriver sedan vad vi ser så att den kunskapen kan tas tillvara på.

Vill bidra till nästa generations solceller

Idag kretsar hans forskning kring material som kan användas i nästa generations solceller. Med svepprobmikroskopet kan han mäta ström och spänning på nanoskalan.

– Vi mäter hur väl olika material fungerar. Vi har byggt en speciell anordning där vi kan mäta vad som händer när vi skickar ljus på materialet och ser om det skulle fungera som solceller. Målet är att hitta ett material som är mer effektivt och har högre verkningsgrad samtidigt som det ska gå att tillverka på ett miljövänligt sätt.