Hoppa till innehållet
Foto: Tomas Bergman
Annica Sandström, professor i statsvetenskap. Foto: Tomas Bergman Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Annica Sandström, professor i statsvetenskap

Publicerad: 8 november 2017

Annica Sandström forskar om miljöpolitik och naturresursförvaltning, bland
annat om Östersjöns marina miljöer. Vägen till statsvetenskapen grundades i ett stort intresse för politik redan som ung.

– Min morfar var politiskt aktiv och
 det gjorde att jag blev intresserad av politik och samhällsfrågor. När jag sedan gick grundutbildningen läste jag nationalekonomi. Jag hade en tanke om att jag inte skulle jobba med mitt fritidsintresse. Sedan läste jag statsvetenskap och i slutändan blev det en politices magisterexamen med statsvetenskap som huvudämne.

Några år efter sin doktorsexamen vid Luleå tekniska universitet gjorde Annica sin postdok vid Stockholm Resilience Centre. Hennes forskning rör till stor del den marina miljön i Östersjön. I ett forskningsprojekt har Annica och hennes kollegor gjort en policyanalys av hur begreppen biologisk mångfald generellt och genetisk mångfald specifikt
i den marina miljön i Östersjön hanteras i internationell och nationell policy samt i myndigheters förvaltning.

Styr det dagliga arbetet

– Vi gick igenom 161 förvaltningsplaner för marina skyddsområden för att se hur de stämde överens med policyn på området. Det visade sig att genetiken hade försvunnit ur de faktiska förvaltningsplanerna. Vi frågade även tjänstemän i Sverige och Finland, som arbetar med förvaltningen, vad som styr deras dagliga arbete. Det önskvärda svaret borde vara policyn och förvaltningsplanen, men i stället fick vi olika svar beroende på vem vi frågade.

Resultatet av studien visar att förvaltningsplanerna sällan stämmer överens med den faktiska policyn. Studien har presenterats 
för tjänstemän i de länder som är delaktiga i förvaltningen av Östersjön. I ett seminarium väcktes också frågor kring hur förvaltningen ska kunna bli bättre.


Ett annat projekt som Annica driver handlar om hur beslutsprocesserna för att inrätta nationalparker går till. 1980 identifierade Naturvårdsverket värdefulla marina miljöer, däribland Kosterhavet, S:t Anna skärgård och Nämndöskärgården. I dagsläget är det bara Kosterhavet som är nationalpark.

Har kartlagt processer

– I S:t Anna blev motståndet väldigt stort och i Nämndöskärgården pågår processen nu. Vi har kartlagt hur processerna går till; vilka argument som förs fram, hur samverkan med intressenter fungerar samt hur olika nyckelaktörer agerar för att driva frågan. Genom att analysera processerna kan vi se olika mönster. Det blir särskilt tydligt i fallen Kosterhavet och S:t Anna. Båda processerna startade i oenighet men utfallen blev helt olika – Kosterhavet blev nationalpark och S:t Anna blev det inte.

Annica ser kontakten med studenterna vid universitetet som en viktig del i sitt arbete.


– Jag lär mig mycket av studenterna och det gör även att jag måste hålla mig ajour med andra delar av ämnet än de jag specifikt forskar om. Det är fantastiskt att få vara en del av deras utveckling och särskilt roligt är det att se när de får förståelse för ämnet.

Sin fritid tillbringar Annica i stallet på Hertsön där hon och dottern har en ponny.

– Det är en stor D-ponny så jag kan rida den också. Men det är klart att jag drömmer om en egen häst. Eller förresten, du kan skriva att jag snart har en häst till! En häst tar ganska mycket tid men det ger samtidigt så mycket tillbaka. 

Annica Sandström

Annica Sandström, Professor

Telefon: 0920-491356
Organisation: Statsvetenskap, Samhällsvetenskap, Institutionen för ekonomi, teknik, konst och samhälle