Bjarne Bergquist forskar inom kvalitetsteknik, specifikt om statistiska verktyg som experiment och övervakning. I princip all forskning och utveckling som kräver insamling och analys av numerisk data använder sig av experiment och i princip alla tillverkningsprocesser övervakas genom insamling och analys av tillverkningsdata.

Lena Abrahamsson skulle aldrig någonsin jobba på universitetet, eller bli forskare. Ödet vill dock annorlunda och efter några år på ett konsultföretag blev universitetet hennes arbetsplats, först som doktorand och sedan som professor i genus & teknik. Lenas forskning handlar om produktion- och organisationsutveckling och arbetsmiljö, framför allt inom industrin.

Johan Sandströms forskningsfokus ligger på organisation, arbete och makt. Genom ett fullständigt transparent forskningsprojekt har Johan Sandström, tillsammans med kollegan professor Tommy Jensen vid Stockholms universitet, skapat nya vägar att presentera forskning. Förutom en publik blogg och ett filmprojekt har de även skrivit musik relaterad till projektet.

Som dekan och prodekan var Ylva Fältholm med och tog fram de nio starka forsknings- och innovationsområden som Luleå tekniska universitet har utsett som viktiga för den framtida forskningen.

Med sina 33 år är Vinit Parida en av Sveriges yngsta professorer. Men att det skulle bli en akademisk karriär, i Sverige och Luleå, berodde till viss del på tillfälligheter.

Jeaneths Johanssons forskning ligger inom området finansiell bedömning, resurshantering, och affärsmodeller till stor del inom kontexten tillväxt och innovation. Forskningen spänner över hela spannet från det lilla kapitalet till det stora kapitalet.

Jan Johansson har fram till sommaren 2016 varit prefekt vid Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, vilket har inneburit ansvar för att institutionen bedriver forskning och utbildning av hög kvalitet som svarar mot krav och önskemål från det omgivande samhället.

Anders Hersingers forskning är koncentrerad till redovisning och ekonomisk styrning i vid mening och framför allt till vilka informationssystem som behövs för att företag och organisationer med olika förutsättningar och villkor ska bli framgångsrika och nå sina mål.

Som professor i teknikhistoria finns Kristina Söderholms forskningsområde i dåtiden. Men erfarenheterna från förr går ofta igen. Frågor kring miljö, energi och naturresurser är ofta inte nya utan bara varianter av det som hänt förut.