Åsa Kastensson, forskare på ämnet Energiteknik vid Luleå tekniska universitet. Foto: Ted Karlsson. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Undersöker hinder för biodrivmedel

Publicerad: 3 juni 2015

Det förnybara drivmedlet etanol, E85, gjorde succé när det introducerades runt 2005. Några år senare ifrågasattes etanolen av såväl journalister, kunder som politiker. I ett nytt projekt studeras kraschlandningen för E85 i syfte att se vad som hindrar användningen av biodrivmedel.

Åsa Kastensson, forskare vid ämnet Energiteknik vid Luleå tekniska universitet, kommer i ett tvåårigt projekt att undersöka vilka hinder som finns för en ökad användning av biodrivmedel i den svenska fordonsflottan.

– E85 är ett väldigt intressant case, vad hände egentligen under de här åren och vad kan vi lära oss av det när det gäller nya biodrivmedel? Om vi ska klara klimatmålen och bli kvitt fossila bränslen så måste vi använda hållbara biodrivmedel, därför tror jag att etanol fortfarande har en framtid.

Sulfat orsakade problem

Idag pratas det mycket om elbilar och elhybrider medan det är nästan helt tyst om etanoldrivna fordon. En förklaring kan vara de motortekniska problem som drabbade etanolbilar och som gjorde att bränslespridarna stockade igen. Det har också varit artiklar om att etanolproduktionen trycker undan landresurser för matproduktion – etanol kontra mat.

– Från att vara miljöhjälte blev man plötsligt någon som stjäl mat från fattiga barn! Debatten är mer nyanserad nu och forskning visar att en ökad produktion av etanol inte behöver stå i konflikt med mattillgången.

– När det gäller de motortekniska problemen så berodde det till stor del på en ökad sulfatmängd i etanolen som kom när man började importera europeisk etanol. Det finns också en osäkerhet om klimatnyttan, men med dagens produktionsteknik blir klimatnyttan för etanol stor om du jämför med fossila bränslen som bensin och diesel, vilket också säkerställs i de certifieringssystem som införts. Även elbilar kan ju vara mindre miljövänliga än det var tänkt om de drivs på ”smutsig” el. Nu är också den andra generationen etanol på gång, den tillverkas av matavfall samt på restprodukter från skogsindustrin och skogsbruk, vilket gör den väldigt intressant för Sverige.

Styrmedel viktiga

Åsa Kastensson berättar också att om man optimerar en bil för etanol så får den en betydligt lägre förbrukning jämfört med tidigare etanolbilar, eftersom dessa i grunden var optimerade för bensin. Hybridfordon med el och etanol är också en väg att gå. Men en förklaring till varför biltillverkarna i princip inte längre satsar på etanol är också en osäkerhet kring vad politikerna vill.

– Biltillverkarna satsar inte på etanoldrivna fordon, det beror helt på vilka styrmedel som kommer att finnas framöver och av samma anledning har efterfrågan bland konsumenter minskat. När man försämrar förutsättningarna ger det kunderna signaler om att detta inte är något att satsa på. Nästa år är det endast Volkswagen som kommer ut med en etanolbil, alla andra lägger ner. Som det ser ut nu kommer Sverige att tvingas höja energiskatten på etanol eftersom EU inte tillåter att man överkompenserar specifika drivmedel. Det låter väldigt konstigt i dagens miljödebatt och särskilt med tanke på att Sverige har som målsättning att ha en fossiloberoende fordonsflotta 2030.

Projektet ”Vilka hinder finns för ökad användning av biodrivmedel i den svenska fordonslottan?” finansieras av f3, Svenskt kunskapscentrum för förnybara drivmedel, och sker i samarbete med Lunds universitet och Lantmännen Energi.

– Vårt syfte är att få fram fakta i ämnet och jag kommer bland annat att genomföra djupintervjuer med företrädare från bilindustrin, drivmedelsindustrin, branschorganisationer, journalister och politiker. Studien har ett användarperspektiv och förhoppningsvis kan våra slutsatser bidra till att nyansera debatten om etanol och undvika liknande misstag och myter i framtiden, avslutar Åsa Kastensson.

Kontakt

Taggar