BEXUS
Projektet EXIST:s deltagare: Robert Persson,bakre raden längst till höger, Lucas Svensson, Jonas Blidnert, Kasper Wikman, Max Nilsson och Jakob Östberg. På första raden: Sarah Zayouna, Sandra Nilsson, Hannah Petersson, Vince Still och David Skånberg. Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Äntligen ballongfärd för Bexusexperiment

Publicerad: 11 januari 2018

Efter tusentals nedlagda timmar fick deras experiment slutligen dra iväg med höghöjdsballongen. – Det kändes helt overkligt och bitterljuvt! Vi var otroligt stolta och glada men samtidigt väldigt nervösa, säger Sarah Zayouna, student på civilingenjörsprogrammet i rymdteknik.

Ballongen släpptes från rymdraketbasen Esrange utanför Kiruna. Samtidigt som ballongen stiger följer den vindarna österut mot Finland. Högaltitudsballongen når en höjd på 25–30 kilometer och stigningen dit tar ungefär en timme. Ballongen flyter sedan på den höjden i tre till fem timmar och tas ned innan den når den ryska gränsen.

Experimentet EXIST (Examination of Infrasound in the Stratoshere and Troposphere) hade i uppgift att lyssna på infraljud högt upp i atmosfären. Två mikrofoner, fastsatta på en kabel mellan höghöjdsballongen och gondolen i vilken nyttolasten ligger, skulle fånga upp infraljudet.

– Syftet med instrumentet är att mäta infraljud i stratosfären och troposfären, något som aldrig tidigare gjorts i den arktiska regionen. Genom instrumentets mätningar kan man till exempel förutse extremt väder, jordbävningar och även meteorer. Instrumentet mäter även andra parametrar som vibrationer, temperatur och vind, berättar Sandra Nilsson som även hon pluggar på civilingenjörsprogrammet i rymdteknik.  

Varför görs experimentet på hög höjd?

– För att minska konstgjorda störningar gjorda av människor, och naturliga störningar, till exempel vind. Genom att utföra experimentet på hög höjd kan vi dessutom få ett fullt spektrum av infraljud från alla riktningar, säger Sandra Nilsson. 

Efter att experimentet bärgats återstår en intensiv period av efterarbete. Studenterna använder Matlab och har programmerat enklare program som ger intressant information om frekvenserna de vill analysera. Eftersom de arbetar med väldigt låga frekvenser, vilket är definitionen för infraljud, krävs detaljerade analyser.

– Vi arbetar även med att skilja brus från de akustiska signaler som vi är intresserade av. I vårt fall består det mesta bruset av vindar som registrerats av våra mikrofoner. Eftersom vi känner till olika frekvensintervall för kända fenomen i atmosfären, kan vi förhoppningsvis visa att vårt instrument registrerat dem under flygningen, förklarar Sandra Nilsson. 

Engagerade studenter

Att arbeta i ett Bexusprojekt kräver stort engagemang och projektdeltagarna har lagt ner tusentals timmar på förberedelser.

– Bexus-programmet är ju en utbildning och genom den har vi fått möjlighet att tillämpa det vi lärt oss under utbildningen. Vi har fått en djupare inblick i hur det är att arbeta med ett projekt inom rymdindustrin, säger Sarah Zayouna.

– En annan viktig sak vi lärt oss är att det är okej att göra misstag ibland. Misstag leder alltid till lärdomar.

Förutom projektet EXIST hade Luleå tekniska universitet ytterligare ett projekt med i Bexus-kampanjen: IRIS, och i Rexus-kampanjen: SALACIA.

Bexus, Luleå tekniska universitet
Ballongen far iväg. De markerade cirklarna visar placeringen av sensorlådorna.

Taggar