Vatten på Mars – så gjorde våra forskare fynden

Publicerad: 28 maj 2019

Frågan om liv på Mars har länge fascinerat mänskligheten. Forskare på Luleå tekniska universitet var med och gjorde de häpnadsväckande fynden av ett vattenkretslopp på Mars. Mycket talar för att det kan finnas, eller har funnits, liv på den röda planeten. Och utforskandet fortsätter – framtiden är närmare än vi tror.

I augusti 2012, efter en nästan nio månader lång resa genom rymden, landade den obemannade landfarkosten Curiosity på Mars. Ombord på Curiosity finns bland annat en meteorologisk station kallad REMS (Rover Environmental Monitoring Station) som kan mäta luftfuktighet, tryck, temperatur, vindhastighet och ultraviolett strålning.

Med hjälp av data från REMS gjorde forskarna så småningom en häpnadsväckande upptäckt: på Mars finns flytande saltlösningar som avdunstar under natten – det finns ett vattenkretslopp på planeten. Slutsatsen blev att salter som finns i markytan på Mars kan absorbera vattenånga från omgivningen. Upptäckten var den första som slog fast att det finns förutsättningar för förekomst av flytande vatten på planeten.   

Forskningen fick stort genomslag och presenterades i Nature Geoscience. Tanken på vatten och därmed liv på Mars, tog ny fart. Javier Martín-Torres, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet och ansvarig för forskningsresultaten, är dock försiktigt optimistisk. Han menar att för liv så som vi känner det, vore det mycket svårt att överleva på Mars.

– Från Mars yta och ner till fem centimeters djup är förhållandena ogästvänliga på grund av den starka strålningen och den låga medeltemperaturen. Miljön kan vara mer gynnsam längre ner under ytan och därmed kanske en möjlig tillflykt för liv, men det vet vi inte.

Om det finns liv på Mars vet vi alltså ännu inte. Men upptäckten av ett vattenkretslopp ger oss möjligen ledtrådar om planetens historia och en fingervisning om huruvida det är möjligt att bebo planeten eller ej.

Framtiden är nära  

Utforskningen av Mars fortsätter steg för steg. Forskargruppen i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet har byggt och utvecklat instrumentet HABIT, ett instrument som ska skickas till Mars med ExoMars 2020. ExoMars 2020 är ett uppdrag samordnat av den Europeiska rymdorganisationen (ESA). År 2020 kommer en raket innehållandes en landfarkost och en plattform att styra mot Mars. Landfarkostens uppdrag är att åka omkring på planeten medan plattformen, på vilken HABIT sitter fast, ska stå stilla på en och samma plats.

Syftet med HABIT (Habitability Brine Irradiation and Temperature) är att övervaka bildandet av saltlösningar på Mars och de förhållanden under vilket det sker. Instrumentet består av två enheter. Den ena, BOTTLE, har sex olika kärl i vilka det ligger salter. Om det finns vatten i atmosfären kommer salterna fånga in vattnet och via sensorer i kärlen berätta om hur mycket. Den andra enheten, ENVPACK, mäter UV-strålning, vind och temperatur.

Om HABIT lyckas med sin uppgift att presentera obestridliga bevis för att det finns flytande vatten på Mars, kan det få bäring på framtida exploatering och drömmen om att skicka människor till planeten.

– Eftersom människor behöver kunna producera vatten för sin överlevnad, kan HABIT ge oss svar på frågan om det är möjligt för oss att bosätta oss på Mars, säger Javier Martín-Torres.

Kontakt

Javier Martin-Torres

Javier Martin-Torres, Professor tillika ämnesföreträdare, Ämnesföreträdare

Telefon: 0980-67545
Organisation: Atmosfärsvetenskap, Rymdteknik, Institutionen för system- och rymdteknik