Hoppa till innehållet
kontor
Visa originalbild , Öppnas i nytt fönster/flik

Främja ett hållbart arbetsliv för personer med kognitiv funktionsnedsättning

Publicerad: 14 augusti 2019

Digitaliseringen i samhället har förändrat villkoren i arbetslivet och ökat de kognitiva kraven på alla arbetstagare, men förändringarna blir särskilt kännbara för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Därför behöver nya mer träffsäkra insatser utvecklas.

Digitaliseringen och den ökade teknikanvändningen har tex bidragit till ökade förväntningar tillgänglighet och om att göra flera arbetsuppgifter parallellt. Vidare till ett ökat informationsflöde och en högre arbetstakt. Nya tekniska lösningar och uppdateringar kräver ett ständigt lärande för att följa med i utvecklingen och för att bibehålla sin kompetens. Dessa förändringar leder till ökade krav på arbetstagares kognitiva funktioner som koncentration, minne och simultankapacitet. Förändringarna innebär även ökade krav på att hantera psykosociala utmaningar i arbetet och på att balansera arbetsliv och vardagsliv. Även för arbetsgivare uppstår utmaningar i arbetsmiljöarbetet med de snabba digital förändringarna av arbetsmiljöerna. Digitaliseringen av arbetsmiljön ställer därmed nya krav på tidig bedömning och utformning av arbetsrehabilitering samt på arbetsmiljöarbete. Ny kunskap behövs för att förstå såväl arbetstagares situation som arbetsgivarnas perspektiv för att kunna utveckla rehabiliterande samt förebyggande insatser för att främja ett långt arbetsliv med hälsa i digitala arbetsmiljöer.

Det övergripande syftet med forskningen är att öka förståelsen för hur tidig och mer träffsäker arbetsrehabilitering kan utformas för arbetstagare med kognitiva svårigheter relaterat till Stroke, MS, Parkinson eller COVID-19. Vidare hur hjärnvänliga arbetsmiljöer kan utformas. Avsikten är att bida till ett hållbart arbetsliv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar.

Våra prel. forskningsresultat från två delstudier indikerar att arbetstagare med neurologiska diagnoser som har digitala arbeten upplever kognitiva svårigheter som påverkar dem negativt i arbetet och andra aktiviteter i vardagen och att det kan vara svårt att med sedvanliga bedömningsinstrument mäta dem. Resultatet indikerar även möjligheten att arbeta är relaterad till hur aktiviteter utanför arbetet hanteras. Det är därför angeläget att systematiskt bedöma hur kognitiva svårigheter påverkar arbete och vardagsliv samt de hanteringsstrategier som används för att möjliggöra ett hållbart arbets- och vardagsliv i en digitaliserad tid. Resultatet indikerar också vikten att arbetstagaren får stöd i att själv utvärdera och reflekterar över användandet av hanteringsstrategier och hur de i större utsträckning kan användas som en resurs för att underlätta arbete och andra aktiviteter i vardagslivet.

Projektet genomförs i samarbete med Region Norrbotten, Kompetenscentrum Rehabiliteringsmedicin och stöds av forskningsmedel från Neurofonden.