MC-förares attityder och riskmedvetenhet

Publicerad: 11 maj 2011

I EU-projektet 2BeSafe undersöks i en delstudie kallad CRITIC (Common RIsk awareness measurement meThod for Inter-population Comparisons) MC-förares attityder, riskmedvetenhet och erfarenheter av olika trafiksituationer. Syftet med studien är att studera attityder hos två olika grupper av motorcykelförare i sex olika länder i Europa och jämföra dessa. LTU deltar som delpartner tillsammans med sex andra Europeiska parter.

Riskmedvetande definieras som en subjektiv bedömning av motorcyklisten av situationens allvarlighet när han eller hon utsätts för en fara (konflikt). I föreliggande studie fokuseras på två kognitiva förmågor: riskperception samt bedömning av situationens allvarlighetsgrad.

I projektet ingår sex länder: Österrike (Factum), Frankrike (INRETS), Tyskland (TUD), Grekland (NTUA & CIEC), Portugal (TUL), England (UNOTT), Australien (MUARC) och Sverige (Luleå tekniska universitet i samarbete med VTT, Finland). I studien deltog totalt 116 försökspersoner, 55 pendlare och 61 sportmotorcyklister.

Som simulator används ett video-baserat verktyg CRITIC där 22 videosekvenser visas tillsammans med frågor kopplat till respektive sekvens om situationens allvarlighet, tidigare erfarenhet av liknande situationer, förutsägbarhet, manövrerbarhet, erfarenhet av och ansvarsfördelning i situationen. Försökspersoner är män i åldern 25-50 år. För att kunna undersöka gruppernas attityder och undersöka nationella skillnader, fick försökspersonerna besvara en enkät, så kallad MOPROQ (MOtorcyclists PROfiling Questionnaire)

I studien som genomfördes vid Luleå tekniska universitet under våren 2010 undersöktes två grupper, dels de som kör en moped där syftet med åkningen är att dela ut posten, dels de som kör en sportmotorcykel där nöjesåkningen är det viktiga. Totalt ingår 13 personer i studien i Sverige, sex sportmotorcyklister och sju mopedister.

Analysen av CRITIC experimentet visar att det finns ingen signifikant skillnad mellan resultaten från olika länder, men det finns en genomgående skillnad för hur pendlare och sportmotorcyklister uppfattar situationernas allvarlighet.  I förhållande till sportmotorcyklister har pendlarna en tendens att underskatta situationernas allvarlighet. Analysen av enkäten visar att det är skillnad i attityd mellan de två grupperna. Viktiga motivationsfaktorer för pendlarna att köra motorcykel är: för är spara tid, lättare att parkera, lägre kostnader, samt för sportmotorcyklisterna: njutning, kurvtagande och acceleration. Det är också skillnad i risktagande mellan grupperna. Pendlarna kör oftare i bussfiler och på vägrenar, medan sportmotor¬cyklisterna oftare kör om mellan körfält och mellan bilköer samt kör fortare och har positivare attityd till höga hastigheter.

Den utvecklade metoden är lovande och öppnar dörren för framtida forskning om motorcyklisters och mopedisters riskmedvetenhet och olycksexponering. Ett framtida intressant ämne som kan undersökas är nybörjare och unga förare, grupper som är särskilt utsatta för trafikolyckor. I ett europeiskt sammanhang skulle en sådan studie också ge oss möjlighet att jämföra effektiviteten hos respektive nationella regler i fråga om typ av körkort samt tillhörande utbildningsmetoder som krävs för att köra motorcykel i varje land. Det kan således bli möjligt att mäta försökspersonernas förmågor i riskmedvetenhet, och därför indirekt jämföra effektiviteten för varje nationellt utbildningsprogram för motorcykelkörning.

LTUs del finansieras av MHF och pågår 2009-2011.